Begreppet ”heder” lades till i läroplanen inför läsåret 22–23. Samtidigt är mörkertalet stort kring hur många barn och elever som lever med hedersförtryck. Författaren och journalisten Påhl Ruin har gett ut boken ”Heders­förtryck – så kan skolan motverka det”.

Kravet på godkänt i ett antal ämnen för att kunna studera vidare på gymnasiet slår i praktiken ut onödigt många elever, skriver Håkan Boström på ledarplats.

Om skola och fritidshem jobbar ihop kan eleverna nå längre. Det tror Mia Aversjö, verksamhetschef för grundskolan i Örebro kommun.

Att lära sig svenska kommer med ännu större utmaningar när man inte gått i skolan och fått grundläggande skriv- och läskunskaper i sitt hemland. Läraren Ari Nouri har i flera år jobbat med just den gruppen på Sfi i Rinkeby.

Hundratusentals personer i Sverige har inte tillräckliga läsfärdigheter. Gulistan Kavak har växt upp med två föräldrar som var analfabeter. Nu har hon skrivit böcker i ämnet och åker runt till olika skolor för att belysa problemet.

Antalet elever med problematisk skolfrånvaro, så kallade hemmasittare, ökar. Att bygga vuxenrelationer och storleken på skolan kan vara viktigt för att få eleverna tillbaka. På Pålstorpsskolan i Höganäs använder personalen bland annat VR-teknik och pedagog-ödla som arbetsredskap.

När vänstern får välja prioriterar man normkritik framför läsinlärning. Ska vi ta Sverige ur läskrisen behövs ett vetenskapligt förhållningssätt, inte minst i lärarutbildningen, skriver Hannes Snabb, lärare och ordförande för Liberala Studenter.

Folkhögskolorna har under de senaste åren tvingats att bredda sin finansieringsbas med andra skolformer och utbildningar. Det kan få stora konsekvenser, enligt Olle Westberg på RIO.

Det fungerar bra att bredda utbudet på folkhögskola om man särskiljer de olika utbildningarna. Det menar rektorerna på Brunnsvik och Hvilan mot bakgrund av att de även ansvarar för högskola respektive gymnasium.

Datalogiskt tänkande och ai behöver skyndsamt bli en obligatorisk och fullt ut integrerad del av den svenska skolan. Dagens unga måste få möjlighet att se teknik som ett verktyg för att forma en hållbar framtid, skriver organisationerna Swedsoft och Kodcentrum.

Häromdagen när jag och mina kollegor förfasade oss över ungdomars oförmåga att vara uthålliga, var det en som ifrågasatte hur vår egen uthållighet egentligen är. Är det så att deras rastlöshet rubbat av sig på oss? skriver yrkesläraren Malin Nyberg.

Nu är det dags för tuffa beslut som faktiskt stödjer arbetet för att dimensionera utbildning utifrån arbetsmarknadens behov. Staten har här ett ypperligt tillfälle att bidra till kompetensförsörjningen som såväl näringslivet som välfärden brottas med skriver Anders Henriksson, Sveriges Kommuner och Regioner.