Skolan står i centrum för den politiska debatten och utspelen inför valet är många. Men vad är egentligen viktigast för skolledare?  

Rektorer i förskolan, permanent rektorslyft och intendenter. Så vill S förbättra arbetssituationen för Sveriges skolledare. Regeringen inväntar sin rektorsutredning innan några konkreta åtgärder utlovas.  

På högstadiet Norrevångskolan i Mörrum steg niornas meritvärde från 201 till 214 när läxorna slopades förra läsåret.  

"Jag förstår att skolfrågan inte är fråga ett när man väljer Sverigedemokraterna. Oftast är det kanske invandrarfrågan som är den primära", säger Richard Jomshof (SD) i en intervju om partiets skolpolitik inför valet.

I Svappavaara har högstadieeleverna en osäker tid framför sig. Det saknas lärare.

Flera partier har gått ut och lovat höjda lärarlöner. Men i praktiken finns det många hinder för att genomföra detta. Det menar Annika Wallenskog, SKL, och får medhåll av nationalekonomen Jonas Vlachos.

En ny studie visar att barn som inte varit i närheten av smartphones surfplattor och andra skärmar på fem dagar blir bättre på att läsa av andra människors känslor.

Friskolor och småskalighet offras gladeligen när MP målmedvetet rycker fram mot valdagen. Det skriver Maria Ludvigsson på ledarplats.

Lärlingsutbildningar och andra praktiska gymnasieprogram har framtiden för sig. De som väljer dessa utbildningar gör inte ett sämre val av utbildning, vilket S tycks mena, skriver Betty Malmberg (M).

Skolledare i Sverige ägnar sig mindre åt det pedagogiska ledarskapet än vad deras kolleger i andra länder gör. Det är inte alls bra, tycker Skolverket.

Många av Skolinspektionens inspektörer tycker att det ställs otillräckliga krav på dem som ansöker om att starta nya friskolor. Det visar en undersökning som Kaliber i P1 har gjort.

Personal ska i V:s ekonomiska system ta hela risken men inte få ta del av resultatet av deras arbete. Vinster är i vänsterns värld lika med slöseri. Så är det förstås inte i verkligheten, skriver Maria Larsson (KD).