Det fria skolvalet har inte missgynnat elever med svag socioekonomisk bakgrund – i vart fall inte när det gäller betygen i nian fram till 2006. Den slutsatsen drar tre nationalekonomer i en ny rapport.

Både högern och vänstern har bidragit till att lärarna förlorat sin autonomi och att läraryrket nedmonterats. Det menar författaren Johan Wennström, som undersöker ämnet en ny bok. Och han trycker på vikten av ett ”professionellt etos” i lärarkåren.

Det finns faktiskt en grupp elever där skolstarten är ljuset i vad som känns som en evigt lång tunnel. Där skolstarten faktiskt är tryggheten man längtar till, sammanhanget man vill tillhöra och flykten från mörkret där hemma, skriver lärarstudenten Isak Skogstad.

Främjar solidarisk och hållbar ekonomi. Lagen om offentlig upphandling bör ändras så att den gynnar vinstbegränsade så kallade SVB-bolag och kooperativ. Det är möjligt med EU:s nya upphandlingsdirektiv som antogs i januari, skriver Kenneth Hermele (Fi), Valter Mutt (MP) och Lotten Sunna (Fi).

Under valrörelsen har tillståndet i den svenska skolan hamnat i fokus. Folkpartiet satsar hårt på skolfrågorna, och vill gärna slå ett slag för kunskapsskolan. Det skriver Peter Bergner.

Att Sverige måste ta krafttag för att ta sig ur skolkrisen är ingen hemlighet. De senaste skolrankingarna har varit dåliga nyheter för den svenska skolan, gång efter gång. Det skriver Arbetarbladet på ledarplats.

På initiativ av landstinget genomförs länets första Folkbildningsting under tisdag och onsdag. Ett 80-tal personer på olika sätt anknutna till folkbildning har samtals för att debattera och utbyta erfarenheter. 

En ny dataskyddsförordning på EU-nivå kommer bli lag i Sverige och reglera hur personuppgifter får användas i skolsystemet. Den översyn skribenterna efterfrågar har alltså EU jobbat med under flera års tid, skriver debattören.

En forskare vid Linnéuniversitetet har befunnits skyldig till plagiat, skriver Smålandsposten.

Jan Björklund skyller Pisa-resultatet på Socialdemokraterna – men i själva verket var det regeringen Bildts läroplan som gällde. Det konstaterar författaren Johan Wennström i en ny bok.

Cybergymnasiet, JB-gymnasiet och IT-gymnasiet är de gymnasiekoncerner som har satsat flest miljoner på reklam. På en stenhård skolmarknad upplever rektorerna att reklamen blivit ett nödvändigt ont. Men nu minskar annonseringen.

Grunden är att skolan måste återföras från dagens marknadsstyrning till att återigen styras av demokratiska församlingar. Det skriver Nätverket för en likvärdig skola i en replik till Kjell-Olof Feldt.