Lönesättande samtal — eller förhandling? Vad är egentligen bäst? En fördel med lönesättande samtal är att chef och medarbetare verkligen diskuterar igenom lärarens arbete och prestation och vad detta ska betyda för lönen. Men en nackdel är att det lokala facket tappar inflytande över lönesättningen och att mindre vältaliga kan missgynnas.
Socialdemokraterna vill utreda en förändring av lagstiftningen så att rektorer på skolor ska kunna säga nej till nazistiska och antidemokratiska partier. Skolor måste kunna bjuda in till debatt och politisk information utan att för den skull vara tvungna att bjuda in antidemokrater.
I september 2014 påbörjas Skolinspektionens enkätundersökning med elever, föräldrar och pedagogisk personal i skolor som är aktuella för regelbunden tillsyn under våren 2015. Redan under våren kommer de huvudmän som berörs att få ett brev med instruktioner inför höstens enkät.
Författaren och föreläsaren Torgny Karnstedt får årets Ranelid-pris. Lärarnas Riksförbund och författaren Björn Ranelid står bakom priset, som delas ut på Bokmässan.
Varför tar så många för givet att skolorna inte kan säga nej till nazister? Det är allt annat än säkert att Skolverket har tolkat grundlagen rätt. Det skriver Oisín Cantwell i en krönika.
"Jag tycker att reformen är mycket viktig och bra men den kollegiala misstänksamheten och avundsjuka har varit lite jobbig. Samtidigt har det varit väldigt oklart uppifrån vad som vi ska göra och informationen utåt och nedåt." Så svarar en av förstelärarna i en enkät.
Försteläraren Jenny Dahlin i Hagfors brinner för sitt uppdrag. Det hon saknar är tiden att genomföra det. "I längden är detta inte hållbart", säger hon.
Den genomsnittliga lönen för en kommunal grundskollärare i Norrbotten är 28 000 kronor. Med det placerar sig Norrbotten på samma nivå som riksgenomsnittet.