Anmälningar till Skolinspektionen om brister i skolors särskilda stöd fortsätter att öka. I två av tre av anmälningar är den drabbade eleven en pojke. Även i Skolinspektionens ordinarie tillsyn av Sveriges skolor är brister i särskilt stöd en av de vanligaste bristerna.
I princip inga kommuner arbetar aktivt med att mäta och styra elevstödet. Det leder till uteblivna eller felaktiga stödinsatser, skriver Mikael Flovén, managementkonsult.
Även om det inte finns något direkt samband mellan resultat och undervisningstid, kan ytterligare ett par veckors pluggande om året knappast vara skadligt. Tvärtom skulle det innebära att elever som behöver extra stöd får ytterligare någon månad på sig att nå målen, medan de högpresterande ges större möjligheter till fördjupning, skriver Susanne Nyström på ledarplats.
Statistik från Skolverket visar att Stockholms niondeklassare är bättre på matematik, svenska och engelska än årskurs 9 i Göteborg och Malmö, i alla fall när det kommer till de nationella proven i de kommunala skolorna. Enligt Skolverket och politiker i Göteborg och Malmö beror det på elevernas socioekonomiska bakgrund.
Trots nya kunskaper är vi i dag mer stillasittande än någonsin. Därför blir idrott och hälsa ett av skolans i särklass viktigaste ämnen och en av idrottslärarnas viktigaste uppgifter att inspirera till regelbunden fysisk aktivitet, skriver Dan Andersson, idrottslärare och författare.
En ny rapport från Lärarförbundet visar att omkring hälften av lärarna uppger att eleverna sällan eller aldrig får stöd av speciallärare eller specialpedagog, trots att läraren påpekat behovet. Läs rapporten. (pdf)
Ministrarna Jan Björklund och Gustav Fridolin riskerar att förstöra en väl fungerande lönebildning genom att göra politik av lärarnas löner. Den bistra sanningen är att lärarlönerna inte är en politisk fråga utan en fråga för arbetsmarknadens parter, skriver PM Nilsson i en ledare.
Intensivundervisning i matte, två lärare i klassrummet, datorer, smartboard och extra kurator. Efter en termin med extra Ikeamiljoner rullar projekten i Älmhults skolor. Målet är minst tio bättre meritpoäng på fyra år.
11 000 elever klarade i år inte kunskapskraven i matematik för årskurs 9. Detta trots att de har haft mer än ettusen lektionstimmar i ämnet. Antingen är det fel på deras kunskaper. Eller är det fel på kunskapskraven. Det frågar sig Per Acke Orstadius.