Under onsdagen presenterade regeringen ett nytt lagförslag där arbetet med åtgärdsprogram ska minskas. Lärarförbundet välkomnar förslaget, men efterlyser mer resurser till särskilt stöd i praktiken.
Mindre klasser gynnar de barn som kämpar för att nå målen och som behöver extra hjälp och stöd. Nej till mindre klasser i skolan är ett slag mot Sveriges elever, skriver Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Ibrahim Baylan.
För att förbättra skolresultaten och vässa pedagogiken i Kalmar ska en grupp utvecklingslärare besöka och utvärdera Kalmars lärare i deras klassrum. Besöken kommer att ske vid oanmälda besök med start till hösten.
Så dimper de ner i mejlkorgen igen, mejlen från dem som känner till den egentliga anledningen till varför resultaten sjunker i den svenska skolan, skriver Maria Sundén Jelmini.
I avnazifieringen och återuppbyggnaden av de tyska universiteten efter andra världskriget blev den akademiska friheten och det rena kunskapssökandet ett sätt att knyta an till en klassisk modell.
Skolan rankas av väljarna som den allra viktigaste valfrågan. Och att döma av en ny Sifoundersökning tror de att mindre klasser är den bästa åtgärden för att lyfta elevernas resultat.
Bra med beskedet från regeringen att arbetet med åtgärdsprogrammen ska minskas. – Vi välkomnar detta givetvis. För oss lärare i grundskolan och gymnasiet är det viktigaste att elever som har behov av stöd får det snabbt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.
Från nästa termin ska lärare inte vara skyldiga att upprätta åtgärdsprogram för elever som har stödbehov av mer tillfällig karaktär. Det beslutet kommer att lätta på lärarnas arbetsbördor, hävdar utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Åtgärdsprogram ska endast upprättas för elever med behov av särskilt stöd, enligt ett nytt förslag från regeringen. Jan Björklund menar att lagändringen kraftigt minskar lärarnas pappersarbete.
Hela det offentliga samtalet präglas av kris och oro över framtida generationers kunskapsnivåer. I det läget bör vuxenvärlden – i synnerhet den del som bär namnet Högskolan för lärande och kommunikation – ta värden som kunskap, vetenskap och lärande på stort allvar. Ivern att vända blad är stötande. Det skriver Sanna Rayman på ledarplats.