I spåren av att de små födelsekullarna från 90-talet börjar gymnasieskolan växer antalet elever i grundskolan. I år ökar grundskoleeleverna med nästan 22 000 och kurvan pekar uppåt.

Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta en nationell it-strategi för skolan. Samtidigt tonar Jan Björklund ner förväntningarna på vad strategin kan åstadkomma.

Diana Hallbergs elever fick dåliga resultat i matteproven. Då tog hon och rektorn beslutet att ge henne ansvaret för bildundervisningen istället. – Det trivs jag mycket mer med.

Skillnaden mellan skolors resultat allt större. Men skillnaden kan också vara stor mellan klasserna i samma skola.

I dag går 84 procent av alla 1–5-åringar i förskolan, 490 000 stycken. Det är en siffra som stadigt ökar. För tio år sedan var andelen 75 procent och för femton år sedan 61 procent.

Utbildningsminister Jan Björklund har ändrat åsikt om nationell it-strategi för skolan.

Många vill gärna se en större satsning på lärlingsutbildning. Viktigt är då att man drar lärdom av erfarenheterna från de länder som redan har omfattande lärlingsutbildning, skriver professorerna Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö.

Bristande tillgänglighet i alla skolformer som omfattas av skollagen ska klassas som en form av diskriminering, det föreslås i ett nytt lagförslag. Detta visar att arbetet för att skapa en tillgänglig skola måste tas på allvar, skriver Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Handikappförbunden i en gemensam debattartikel i tidningen Dagens samhälle.

Om åtta år kommer Stockholm att sakna runt tolv medelstora grundskolor. Det visar jämförelsen mellan den senaste elevprognosen och beslutade skolbyggen.

Kungliga Vetenskapsakademien och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar 160 miljoner kronor på matematikforskning. Målet är att återta en tätposition för svensk matematikforskning.

Undervisningen, politikernas ansvar, rektors ledarskap och segregationen var framträdande frågor när Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler intervjuades i SVT. Hon vill också poängtera lärarens och undervisningens betydelse för elevernas möjligheter att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Datorer i skolans svenskundervisning påverkar hur gymnasieelever skriver. Eleverna hoppar över förberedelser och förlitar sig helt på stavningsprogram. "Det digitala skrivandet är en helt ny skrivprocess", konstaterar Marie Nordmark, som har forskat kring digitalt skrivande i gymnasieskolan.