– Det är förbättringar överallt, säger hon stolt och nöjd, Lindängeskolans rektor Jaklina Stankic. De två niorna på Malmöskolan har höjt sina betyg rejält.

Although the league tables provide encouraging evidence that our changes to education are working, we cannot let up, says the Education Secretary

Det er ikke kun de danske folkeskoler, der kæmper med at inkludere børn med særlige behov bedst muligt. Også landets kommuner har deres problemer, og i flere tilfælde skyder de skylden for den fejlslagne inklusion på barnets egne forældre.

Sara Bessa, 23, skulle hjälpa sin bror med religionsläxan men möttes av en rasistisk, islamofobisk och diskriminerande text. "Detta spär på så många fördomar om araber och muslimer som blodtörstiga barbarer som hatar judar", säger hon.

Att skära ned på de som arbetar förebyggande med barn i behov av särskilt stöd är inte bara dumt utan också oerhört kortsiktigt. Kostnaden för varje borttappad elev i genomsnitt är 12–15 miljoner kronor, skriver Maria Wigartz, skolkurator, Göteborg.

Särskola. Det är ett dåligt namn, ett namn som säger att de som går där ska särskiljas från övriga på skolan - som om de ska bort. Ta bort namnet särskolan, kräver elever vid Fellingsbro folkhögskola.

Fem skolor och två kafeterior i Karlstad kommun har serverat sallad som misstänks vara smittad av salmonella.

Efter #matvalet vill Miljöpartiet att miljardsatsningen styrs om till skolor och äldreboenden.

Den senaste Pisarapporten är ett tveksamt mått på svenska skolan. Nedgången i resultat minskar inte lika mycket om man tar hänsyn till elevernas sociala bakgrund, enligt en svensk skolforskare som analyserat undersökningen.

Pisa-rapporten, som presenterades i december förra året, har gett nytt bränsle i debatten om skolan. I kväll möts forskare, politiker och skolfolk i en hearing på Göteborgs universitet.

Skolan väntas bli en av valets hetaste frågor. Nu drar Lärarnas Riksförbund i gång en kampanjsajt där det ska gå att ställa frågor till politiker, tycka till och hitta fakta om skolan.

I spåren av Pisa-chocken lyfter många fram formativ bedömning som lösningen på den svenska skolans problem. Riktigt så enkelt är det inte menar forskarna. Men högstadieläraren Annika Sjödahl har jobbat formativt i tretton år.