I november beslöt barn- och skolnämnden att rektorsområdena skulle utökas från 14 till 17. Orsaken är att rektorerna ska ha färre skolor att ta hand om.
Nio av 10 arbetsgivare som tagit emot lärlingar från gymnasieskolan vill göra det igen. Men nästan var tionde huvudman har inte delat med sig av statsbidraget för lärlingarna. Det visar en rapport från Stockholms universitet som Skolverket har beställt.
Regeringen ger i uppdrag att utreda vad som ska betraktas som varaktigt ägande i friskolesektorn och om det är rättsligt möjligt och lämpligt att införa sådana kriterier.
Regeringen meddelade i dag att de ger Ägarprövningsutredningen i uppdrag att utreda kriterier för vad som ska betraktas som varaktigt ägande i friskolesektorn och om det är rättsligt möjligt och lämpligt att införa sådana kriterier.
LO föreslår idag att fack och arbetsgivare ska förhandla om villkoren för privata företag i välfärden. Men förslaget utgår från en bristande bild av hur friskolesektorn ser ut och fungerar.
Av de arbetsgivare som har tagit emot elever från lärlingsutbildningar är det nästan nio av tio som vill göra det igen, enligt en rapport från Skolverket.
Kraven skärps på friskolorna: en pågående utredning ska definiera vad som är ”varaktigt ägande” och om det går att införa sådana krav på ägare av friskolor.
Två av tre granskade grundskolor får nu kritik av Skolinspektionen för brister i trygghet och studiero. Nästan hälften av Stockholms åttondeklassare säger att de blir störda på lektionerna. "Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Vi har inte tagit det på tillräckligt allvar", säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).
Trots det stora språkintresset är det färre som studerar språk, i skolorna och på universiteten. I ett samhälle där språk blir allt viktigare är det förstås galet, skriver Anna-Malin Karlsson i en krönika.
Vart fjärde barn som är med i en idrottsförening har någon gång blivit kränkt av lagkamrater. Värst är det bland pojkar som sysslar med lagidrotter: 40 procent uppger att de har blivit kränkta av lagkompisarna.
Egentligen är det ganska självklart: för att kunna hämta in den svenska skolans globala kunskapshandikapp måste eleverna ägna skollektionerna åt att lyssna, lära och samtala kring aktuella ämnen och inte åt att fly ut i privata digitala världar, skriver Bengt Johannisson, professor vid Linnéuniversitetet.