Brorsson är inte en rektor som släcker bränder. Det ägnar han sig åt i sitt jobb som brandman. Däremot tar han med sig erfarenheterna från räddningstjänsten till rektorsuppdraget. Till exempel att hellre fatta ett beslut som kanske blir fel än inget beslut alls.  

När medelklassfamiljer träffas i Brasilien hinner det sällan gå mer än två frågor innan någon frågar vilken privatskola den andres barn går på. Valet av skola är en mer träffsäker klassmarkör än i vilket område du bor och visar vart familjen strävar. Den brasilianska varianten kan jag inte rekommendera, skriver Henrik Brandão Jönsson.

I Avesta är det behovet som styr. Målet är att alla elever ska gå så mycket som möjligt i sin ordinarie klass. Hos skolgruppen får de hjälp att klara det.  

Vad som däremot inte hördes i debatten efter Pisa var en övergripande diskussion om bildningens och humanioras betydelse för lärarna och yrkets status, skriver Daniel Sandström i en krönika.

Stefan Löfven (S), manar till kamp inför julen. För läsningen. – Slopa årets julklapp. Köp böcker till barnen i stället, säger han.

Vi förfasar oss över att ungarna inte läser, men det är en öppen fråga om lärarna i skolan själva öppnar en bok frivilligt, skriver Ulrika Knutsson.

Genom att avskaffa det besvärliga ämnet pedagogik har politiker i lugn och ro kunnat låta administrativt utformade styrdokument utan vetenskaplig grund styra lärarutbildningarnas innehåll, skriver Feiwel Kupferberg, professor i pedagogik vid Malmö högskola.

När skolan kommunaliserades urholkades lärarrollen. I dag lockar utbildningen främst med sina låga antagningskrav, och resultatet blir lärare med dåliga ämneskunskaper och utan egentligt intresse för att undervisa. Nu krävs något radikalt för att vända avgrundsfärden, skriver Uriel Hedengren, före detta lärare.

Jan Björklund talar gärna om att alla elever inte har läggning för teoretiska ämnen och har försökt utforma sin skola därefter. Han är inte ensam om att få sätta sig i skolbänken igen efter Pisa-rapporten som i princip säger det motsatta. Debatten om skolan handlar inte om det den borde handla om, skriver Katrine Kielos.

Jan Björklund har hävdat att alternativet till den förändring av skolan som han försöker genomföra är en återgång till den skola utan ordentliga kontroller och kunskapskrav som så många vuxit upp med. Men nu talar ju alla om kunskap. Även om Björklund attackeras så har han vunnit i sak, skriver Håkan Holmberg.

Skolkrisen är inte bara ett svenskt fenomen, även om den är särskilt allvarlig här. Europa och USA tävlar om dalande resultat medan Asien drar ifrån. Det skriver Peter Wolodarski på ledarplats.

Det finns bara en sak som skrämmer mig mer än Pisa-resultaten. Och det är att våra politiker inte inser vidden av katastrofen. Det skriver Anna Dahlberg på ledarplats.