Det har tagit för lång tid för många unga att få en förankring på arbetsmarknaden, vilket beror på brister i utbildningssystemet och på för dålig koppling mellan skola och arbetsliv. Regeringen kommer därför att satsa på YA-jobb, en anställning som kombinerar arbete och utbildning, skriver arbetsmarknadsminister Hillevi Engström.
Erik Ringmar (12/7) tar upp en viktig fråga om vilken betydelse kinesiskan kommer att få i undervisningen. Men frågan bör inte diskuteras separat, utan i ses i sammanhang med den bredare diskussionen om vilka språk vi bör ha undervisning i, skriver Axel Moberg, pensionerad UD-tjänsteman, i en replik.
Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler svarar på en debattartikel i tidningen Dagens Industri där hon understryker att skolans eget kvalitetsarbete står i fokus i många av Skolinspektionens granskningar.
Antalet lediga lärartjänster i grundskolan är fler i år än normalt, visar en ny undersökning från Lärarförbundet. I Alvesta kommun i Småland har det varit en fördubbling av antalet lediga lärartjänster.
Socialdemokraterna visade i Almedalen att partiet vill förbättra skolan. Men det är inte något som märks hos de styrande i Göteborg, anser moderaternas riksdagsledamot Cecilia Magnusson och kommunalråd Kristina Tharing.
Rektorn för Hagaskolan i Umeå skrev att den svenska skolan må ha sina brister och den finska sina fördelar, men att svenska elever mår bäst. Detta trots att finska elever ligger högre i internationella rakningar än svenska, skriver Maria Ludvigsson på ledarplats.
Efter tragedin i byn Masrakh i den fattiga delstaten Bihar i tisdags där minst 22 barn dog vägrar nu tusentals skolbarn i östra Indien att äta skolmaten.
Massarbetslösheten håller Sverige i ett järngrepp. För att vända trenden krävs bland annat satsningar på ökad sysselsättning och utbildningsplatser, skriver flera fackliga företrädare och socialdemokratiska riksdagsmän.
Professor Erik Ringmar har rätt när han skriver att kinesiska är alltför svårt och oanvändbart för att alla svenska barn försöka lära sig språket. Vad Sverige behöver är ett antal personer som kan språket mycket bra för att kunna inhämta förstahandsinformation från Kina, inte via engelskan, skriver tre språkvetare.