Barnombudsmannens årsrapport "Bryt tystnaden – barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa" har granskat hur de mänskliga rättigheterna respekteras för barn och unga som upplever psykisk ohälsa (pdf).

Manifestera gärna, men stäng inte ute. Demokrati ställer högre krav på sina utövare än en tävlan i att uttrycka mest antipati mot ett oönskat element i debatten. Debatten måste vinnas med goda argument. Man kan inte vinna en debatt man inte tar, skriver Tove Lifvendahl på ledarplats.

Många av grundskoleelever i Stockholm går större delen av sina skolår i tillfälliga paviljonger. Nästan hälften av paviljongerna har stått för länge och är därmed olagliga, visar SvD:s genomgång.

Nu gör utbildningsministern ännu en kovändning och säger ja till en nationell it-strategi för skolan. Skolverket ska få uppdraget att ta fram en före valet.

I spåren av att de små födelsekullarna från 90-talet börjar gymnasieskolan växer antalet elever i grundskolan. I år ökar grundskoleeleverna med nästan 22 000 och kurvan pekar uppåt.

Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta en nationell it-strategi för skolan. Samtidigt tonar Jan Björklund ner förväntningarna på vad strategin kan åstadkomma.

Diana Hallbergs elever fick dåliga resultat i matteproven. Då tog hon och rektorn beslutet att ge henne ansvaret för bildundervisningen istället. – Det trivs jag mycket mer med.

Skillnaden mellan skolors resultat allt större. Men skillnaden kan också vara stor mellan klasserna i samma skola.

I dag går 84 procent av alla 1–5-åringar i förskolan, 490 000 stycken. Det är en siffra som stadigt ökar. För tio år sedan var andelen 75 procent och för femton år sedan 61 procent.

Utbildningsminister Jan Björklund har ändrat åsikt om nationell it-strategi för skolan.

Många vill gärna se en större satsning på lärlingsutbildning. Viktigt är då att man drar lärdom av erfarenheterna från de länder som redan har omfattande lärlingsutbildning, skriver professorerna Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö.

Bristande tillgänglighet i alla skolformer som omfattas av skollagen ska klassas som en form av diskriminering, det föreslås i ett nytt lagförslag. Detta visar att arbetet för att skapa en tillgänglig skola måste tas på allvar, skriver Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Handikappförbunden i en gemensam debattartikel i tidningen Dagens samhälle.