Hjärnforskaren Marin Ingvar ska utreda frågan om betyg från årskurs fyra. "Tidiga betyg gynnar elever från studieovana hem", säger han.

Alliansens skolutspel om betyg i fjärde klass har attackerats både från lärarfack, forskare och oppositionspolitiker. (webb-tv)

Betygsskalor och i vilka årskurser betygen införts har ändrats genom åren. Här är en sammanställning över betygsreformerna sedan i början av 1800-talet.

Vi kräver att de tar sitt ansvar och slutar bjuda in eller anställa representanter för SD eller andra människofientliga organisationer. Det står i direkt motsättning mot Skolverkets värdegrund, skriver elever och Rädda barnens ungdomsförbund.

Regeringens senaste skolutspel om att införa betyg i fyran samt att finansministern kallar undervisningen för "grupporienterad flumpedagogik" visar på en och samma sak: Vi har nu en osedvanligt dålig och flummig skolpolitik, skriver lärarna Ann Hultman Jakobsson och Anna-Karin Bengtsson.

Regeringen har för bråttom och tar risker med sitt förslag om att ge betyg redan i årskurs fyra. Det hävdar Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstads universitet och en av landets mest kunniga på betyg och bedömning.

Regeringens förslag att betygen ska sättas redan i fjärde klass i stället för som i dag, från och med sexan, får både ris och ros.

Regeringen vill införa betyg redan i årskurs fyra. Målet: att Sverige ska hamna bland topp tio-länderna i kunskapsmätningen Pisa.

Alliansen har starka skäl att försöka byta spelplan inom skolpolitiken. Debatten om friskolor och vinst i välfärden är besvärlig för regeringen. Än värre blev läget när den senaste Pisaundersökningen offentliggjordes. Det skriver DN på ledarplats.

Med betyg redan i årskurs fyra vill regeringen ytterligare förstärka fokuset på i skolan, enligt Jan Björklund (FP). Han presenterade på måndagen professorn i neurologi Martin Ingvar som utredare i betygsfrågan.

- Det viktiga är att man löpande följer upp elevernas kunskapsutveckling och anpassar undervisningen därefter. Hur man väljer att göra det är mindre viktigt, säger Matz Nilsson i en kommentar.

Just nu söker tiotusentals till högskolor och universitet. Men många utbildningar har fått hård kritik och kan i värsta fall läggas ned. Störst risk att bli besvikna löper utländska studenter, som tillsammans betalar hundratals miljoner kronor för att få studera i Sverige.