Allt fler barn går i en annan skola än de tillhör. Samtidigt ökar skillnaderna mellan skolornas resultat. Valet av skola har fått allt större betydelse.
Idag tar många gymnasieelever de första glädjefulla stegen in i en vuxenvärld som ter sig allt mer osäker. Idag tvivlar alltför många ungdomar på att framtidsutsikterna är ljusa, skriver Bengt-Urban Fransson.
Även om friskolekommittén tar steg i rätt riktning kommer det inte att stoppa segregationen, eller vända de fallande studieresultaten. Och det är trots allt det skoldebatten måste handla om, skriver Ingvar Persson.
Lärarna vittnar om en oerhört intensiv vår med de nationella proven, särskilt i årskurs 6 och 9 där det är första våren med fem prov. Lärarförbundet kräver förändringar till nästa läsår.
I dag finns allt färre barn från särskolan integrerade i fritidshem. Och pedagogernas tro på att det går att skapa en verksamhet för alla barn har sjunkit radikalt.
En lärare i Gävle har avskedats med omedelbar verkan efter en rad övergrepp mot elever. Bland annat ska han ha tagit strypgrepp på en elev. "Han är otroligt auktoritär på ett skrämmande sätt", säger en av hans tidigare elever.
Det svenska utbildningsväsendet är en av bovarna bakom den ökande ungdomsarbetslösheten, menar Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.
Friskolekommitténs förslag hade knappast hindrat JB-koncernen från att lägga ned sin skolverksamhet. Och frågan är om förslagen alls gör så stor skillnad.
Sverige kan bli sist i Norden med skolplikt från sex år. I Finland bör "nollan" bli obligatorisk, enligt en utredning som undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) tog emot i onsdags.
Invandrare med låg utbildning hamnar ofta i utanförskap. Men problemen i Sverige beror inte på invandrarna utan på bristande språkutbildning. I Australien har man skapat en arbetsmarknad där även personer med kort utbildning får plats, skriver nationalekonomen Li Jansson.