Lerums kommun satsar minst pengar på inköp av nya läromedel jämfört med grannkommunerna. Partille satsar nästan dubbelt så mycket per år och elev.

Svenska skolor blir allt mer segregerade. Men i de flesta kommuner går det att få till högstadieskolor med en balanserad elevsammansättning. Den slutsatsen drar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, i en studie.

Moderaterna vill anpassa gymnasieprogrammens storlek efter arbetsmarknaden. Det skulle det vara startskottet för nedmonteringen av det fria skolvalet, menar Rasmus Törnblom, ledamot i Muf:s förbundsstyrelse.

Sveriges Radios tidningskrönika tar avstamp i skolstarten och beskedet att resultatet av kommunaliseringen ska utredas (webb-radio).

Östersund är gymnasieföreningarnas stad, åtminstone om man ska tro ryktet. Då är Jämtlands Gymnasium Wargentin den skola i Sverige som har flest föreningar i Sverige.Men är de lika många i dag? Har de förändras? Varför är de så populära och vad säger de aktiva om de negativa ryktena?

I Brunflo är det sensommar och på Kastalskolan har lärarna precis kommit tillbaka för att förbereda det nya skolåret. Men allt är inte som vanligt inför en skolstart efter sommarlovet.

En högstadieelev i USA har uppfunnit ett revolutionerande cancertest. Han gjorde det genom att googla sig till kunskap.

Det skiljer mycket mellan vad landets kommuner lägger på gymnasieluncher, enligt Skolmatens vänners kartläggning. Snittet ligger på 11,18 kronor. I Finspång kostar en grundskolelunch 9,37 och en gymnasielunch 10,67 kronor.

Det är stora skillnader på hur mycket pengar kommunerna lägger på skollunchen. Där ligger Kristinehamn i toppskiktet och inom gymnasieskolan läggs närmare fyra kronor mer per skolmåltid än i genomsnitt för landet.

Det är stor skillnad på hur mycket landets kommuner satsar på skolluncher för gymnasieeleverna. I Västernorrland skiljer det 6,57 kronor per måltid mellan kommunerna som lägger minst och mest.

I kväll är det nollning för gymnasieelever i Borås och vuxenvandraren Anki Wellbrant hoppas att förra årets fylleri och stök inte upprepas.

Satsa på lärare och deras pedagogiska redskap och verktyg. Fler pedagoger till skolan och bättre förutsättningar för lärare, skriver Tove Jansson, SSU Kalmar län, i en debattartikel.