Den grupp som behöver teknikundervisning allra mest – de tekniskt inaktiva och ännu ointresserade – är förlorarna.

Risken är väl att resultaten i de irakiska skolorna skulle bli så mycket bättre än genomsnittet i de svenska skolorna att det vanliga skolväsendet skulle framstå som undermåligt. Det skriver Åsa Moberg i en nyhetskrönika i DN.

"Varför växer skillnaderna?" är en ny rapport om skolor och elever som har svårt att nå de uppsatta målen, och vad som kan och bör göras åt det. Rapporten är skriven av Anne-Marie Lindgren, före detta utredningschef vid Arbetarrörelsens tankesmedja. Läs hela rapporten här (pdf).

En viktig uppgift för skolan är att ge eleverna överblick och sammanhang. Ämneslärarna ska samverka med varandra, men ibland kan ämnessamverkan vara svår att få till i praktiken.

De senaste decenniernas invandring och mångkulturalistiska utgångspunkt har skapat ett splittrat och segregerat samhälle. Vad gäller Björklund är det glädjande att han inser att invandringen är en huvudförklaring till att skolan blivit allt mer ojämlik, skriver Richard Jomshof SD, SO-lärare och ledamot i Utbildningsutskottet, en debattartikel.

Det fria skolvalet är här för att stanna. Att rulla tillbaka utvecklingen till en tid då politiken styrde vilken skola elever och familjer hade att vända sig till är varken önskvärt eller möjligt, skriver Aron Modig är förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU), i en debattartikel.

Ungdomar ska inte behöva skolka för att gå till ungdomsmottagningen. Därför görs nu ett försök med lördagsöppet vid mottagningen på Observatoriegatan 20.

Karakterkløften mellem privatskolen og folkeskolen vokser i de fleste kommuner. Alarmerende, mener eksperter.

Mennesker lærer bedst, når de kan se en mening med undervisningen. Og selvom meget undervisning består af kedeligt pligtstof, kan læreren sagtens gøre den meningsfuld.

Arenaskolan och JB Galären i Karlskrona är grannar på Rosenholm och sedan tre år tillbaka har de båda skolorna ett samarbete inom idrott för att lära känna varandra.

Lärarlegitimation och karriärstjänster är återvändsgränder. Endast generella lönepåslag kan öka statusen för läraryrket. Det skriver Philip Dante, gymnasielärare i idrott och hälsa och historia. Initiativtagare och ansvarig för det nationella Löneuppropet för lärare och Lars-Göran Hultberg, gymnasielärare i samhällskunskap och religionskunskap och ansvarig för det nationella Löneuppropet för lärare, i en debattartikel.

Ett hundratal elever på Lindeskolan i Lindesberg planerar en Turkietresa en av de sista skolveckorna. De reser oavsett om de får ledigt eller ej. Det kommer de förmodligen inte att få och riskerar då studiestödet.