I Sverige avsätter vi drygt sex procent av vår BNP till utbildningsväsendet. Till grundskolan avsätter vi cirka 79 miljarder kronor varje år, ungefär samma belopp som elbolagen kvitterar ut i vinst.

På senare tid har det riktats kritik mot att de större friskoleföretagen i Sverige gör vinst på den skattefinansierade skolpengen.

Nye skolchefen Anders Pettersson kommer att ha ett finger med i spelet när rekryteringen av en ny rektor till Rådaskolan går in i slutskedet.

Effektiva möten, gemensam lektionsplanering och coachning av både rektor och kollegor. Så går det att skapa ett bättre resultat i svenska skolan.

Elevernas kunskaper sjunker och skillnaderna ökar – men varför ser det ut så här och hur ska utvecklingen vändas? Det var temat för Lärarnas Riksförbunds och UR:s skoldebatt.

Grundskolan är enda chansen för eleverna i den svenska skolan att lyckas. De elever som inte är behöriga till gymnasieskolan når nästan aldrig målen med gymnasieskolan. Det visar Lärarnas Riksförbunds rapport "Du får ingen andra chans – kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag".

En ny rapport från Lärarnas Riksförbund visar att grundskolan är enda chansen för eleverna att lyckas. Rapporten gör det också tydligt att gymnasieskolan sällan lyckas reparera elevers tidigare misslyckande i skolan.

En tysk gymnaiselärare har 76 procent starkare köpkraft än en svensk.

Till skillnad från näringslivet väljer kommuner ofta att lägga ut kärnverksamheten på externa aktörer medan man håller hårt i sin IT-drift, trots att det finns miljarder att spara på IT-verksamheten.

En svensk grundskollärarlön skulle ligga på 44 000 kronor i månaden för de med 15 års yrkeserfarenhet om lönenivån var densamma i Sverige som i Tyskland, skriver Metta Fjelkner.

Gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att minska i de tre storstadsregionerna.

Svenska lärarlöner släpar efter jämfört med andra länders. Med samma löneläge som i Tyskland skulle en svensk grundskolelärare tjäna 17 000 mer i månaden, enligt Lärarnas Riksförbund.