Skolportens specialpedagogiska nyhetsbrev

Förra hösten började Göteborg med distansundervisning för elever med allvarlig skolfrånvaro – och i våras gick 75 procent av dem tillbaka mot vanlig undervisning. Nu välkomnar Göteborg elever från hela landet.

Syftet med den här rapporten är att ge verksamma i skolan kunskap så att deras undervisning leder till att elever som är döva eller har en hörselnedsättning får ett bättre ordförråd. (pdf)

Flickor med autism riskerar ensamhet, stress, frånvaro och att inte nå målen i skolan. Även om de är positiva till att ha fått en diagnos, oroar de sig för vad andra ska tycka och berättar inte alltid för sin omgivning, visar en studie. 

På Sofiaängens skola i Stockholm har ett 30-tal medarbetare utbildats i Skolkontakt – en evidensbaserad metod utvecklad vid Karolinska Institutet för elever med autism eller autismliknande svårigheter. Nu börjar effekterna av satsningen bli tydliga.

Studien ingår i PLUSS-projektet, ett initiativ i Region Jönköpings län för att upptäcka och stötta barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa eller utvecklingsförsening. Projektet hjälper specialpedagoger, förskollärare och vårdnadshavare att samverka genom utbildning och workshops. Studien undersöker hur en utbildningsinsats och strukturerade bedömningar kan hjälpa pedagoger att bättre förstå och stötta barnen. Resultaten visar…

I studien undersöktes språkliga förmågor, tänkande, minne och läsintresse och hos barn med cochleaimplantat i åldrarna 7–9 år. Därefter undersöktes barnens läsförmåga i 11-årsåldern. Syftet var att se om det fanns något samband mellan barnens läsförmåga i 11-årsåldern och deras tidigare kunskaper, förmågor och läsintresse. 

Under flera decennier har pojkar presterat sämre i skolan än flickor. Därför har forskaren Ingela Stenberg studerat vad som påverkar pojkars skolvardag och lärande. ”Pojkarna är väldigt beroende av lärarna i mycket högre grad än flickorna”, säger Ingela Stenberg, doktorand vid Mittuniversitetet.

Många elever med hörselnedsättning utvecklar sitt språk långsammare än elever som hör. Därför är det viktigt att jobba särskilt med att stötta elevernas ordförrådsinlärning. En ny rapport från SPSM sammanfattar en systematisk översikt och visar att strukturerad undervisning och ett multimodalt arbetssätt är centrala strategier för att stötta språkutvecklingen.

Alla barn med autism har utmaningar med socialt samspel. Många av dem har också avvikande ögonkontakt. Att kunna titta andra människor i ögonen är en förutsättning för mer avancerade sociala färdigheter och ökar möjligheterna till delaktighet i lek- och lärandesituationer. Det här kapitlet beskriver hur ögonkontakt hos barn med autism kan främjas på ett lekfullt…

Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.

Nästan två av tre elever i anpassad grundskola är pojkar, enligt en undersökning från Skolverket. En fördelning som har blivit mer ojämn jämfört med tidigare år.

Drygt hälften av eleverna i anpassad grundskola i Stockholms län har utländsk bakgrund. Enligt en rapport från Skolverket ökar också antalet elever som går skolformen generellt i Sverige, särskilt bland pojkar som är födda utomlands eller har föräldrar som är det.

Under hösten och våren har rekordmånga på anpassade gymnasieskolor i Uppsala fått praktik. I ett samarbete med Uppsala kommun får elever arbetsplatsförlagt lärande hos kommunen.Det har lett till att flera får chansen att göra praktik.

Att barn med dyslexi tidigt fångas upp är avgörande för att de ska lyckas i skolan, enligt en ny rapport. För Izabelle Hallqvist dröjde det ända tills i nian. ”Eftersom jag fick min diagnos så sent blev det ännu mer kämpande för mig”, säger hon.

Elever med dyslexi får inte tillräcklig hjälp i skolan – och brister i läsundervisningen riskerar att leda till att onödigt många barn utvecklar läs- och skrivsvårigheter, enligt en ny rapport.

Vad krävs för att en elev med autism ska trivas i skolan? Solanderskolan i Piteå har satsat på relationer och tydlighet – och sett stora förändringar. Genom ökad förståelse och små anpassningar har elever börjat hitta trygghet, motivation och vänner.

Under nästan hela sin skoltid har 13-årige Anton, från Häggenås i Östersunds kommun, suttit ensam i ett rum. Han har inte ens ätit i matsalen med andra elever. När han gick ut sexan i våras var han endast godkänd i musik. Resten var rött eller streck.

Många barn med autism får inte det stöd de har rätt till. En ny rapport visar att det dessutom skett en successiv försämring. ”Vi har åtminstone två familjer nu i år som har flyttat från länet för att de inte får något stöd för sina barn, säger Mari-Lois Sterner på Autismföreningen i Jämtland Härjedalen.

Östersunds grundskolechef menar att kommunens skolor jobbar intensivt för att hjälpa alla elever nå målen. Samtidigt konstaterar han att 13-åriga Antons situation inte är unik. ”Det sker tyvärr då och då”, säger Thomas Hallberg.

Autism Sveriges skolrapport 2025 visar att många autistiska elever fortfarande inte får det stöd de har rätt till och att utvecklingen går åt fel håll. (pdf)

Årets rapport visar även att situationen för autistiska flickor tycks vara synnerligen svår, att högstadietiden är extra problematisk samt att den ordinarie skolan visar särskilt omfattande brister i tillgänglighet, skriver representanter för Autism Sverige.

Nära en femtedel av pojkarna i Stockholms stads skolor är diagnosticerade med adhd. Skolledaren Linnea Lindquist frågar sig om trenden att diagnoserna ökar som pågått de senaste åren kan bero på de förväntningar och krav som ställs från skolan – utan rätt undervisning och träning.

En anmälningsplikt lik den i vården skulle ge skolledning och politiskt ansvariga tydlig återkoppling när skolan inte når elever med undervisning, föreslår debattörer från Attention.

Rapporten visar att en tredjedel av eleverna med NPF är otrygga i skolan. De flesta lider av ångest, depression eller smärtproblematik som ett resultat av skolsituationen. För vissa elever leder det till självskada och i yttersta fall suicidförsök. (pdf)

Skolan är inte anpassad för barn med NPF-diagnoser. Det menar riksförbundet Attention som idag släpper en rapport som visar att mer än vart tredje barn inte får betyg i skolans kärnämnen och att många lider av ångest. ”Grundskolan har varit ett helvete som har satt djupa spår i min dotter, säger Susanna Haavasoja vars dotter…

Fler barn och unga har koncentrationssvårigheter och känner sig trötta i skolan. Sociala medier och dataspel, pekas ut som några orsaker. Samtidigt ökar adhd-diagnoserna som ger liknande symptom.Är det svårt att skilja på adhd och problem som beror på skärmar, och vad innebär det för svårigheter i vården i så fall? Hör Sven Bölte, professor…

Filip Ekström är nyutbildad lärare – men fortsätter sitt jobb som fritidsledare på en skola i Biskopsgården, Göteborg. Dyslexin placerade honom i specialklass när han gick i mellanstadiet. ”Det är jättebra när man kan möta eleverna där de är”, säger han.

I en mytomspunnen klass i Göteborg fick eleverna som kallades ”damp-ungar” en ny chans. Men hur gick det sen? I SvD:s poddserie ”Värsta klassen” åker Björn Barr hem för att söka svar.

Elever som är i behov av mer stöd måste kunna få undervisning i mindre grupper – men det innebär inte att det måste vara en permanent lösning, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare, i en replik.

Att ta bort specialpedagoger ur elevhälsan riskerar att urholka skolans förmåga att ge rätt stöd i rätt tid och skapar en klyfta mellan elevhälsa och pedagogik istället för att föra professionerna närmare varandra, skriver specialpedagogen Tina Trollefur.

”Specialpedagogen görs till en syndabock för det som inte fungerar inom dagens skola. Jag vill påstå att det är en retorik som är mycket förenklad”, skriver Vivianne Arnell, lärare med specialpedagogisk funktion, i en replik till Liberalerna Simona Mohamsson och Lotta Edholm.

För att underlätta för de elever i skolan som behöver mer stöd så borde det införas en gräns på som mest 20 elever per klass på låg och mellanstadiet, och max 25 i äldre årskurser, det skriver sju specialpedagogiska forskare på DN Debatt.

Det är orimligt att var fjärde elev i grundskolan ska förvisas till särskilda undervisningsgrupper utanför klassrummet. Dessa förslag från en statlig utredning går tvärtemot forskning som visar att elever som får gå kvar i sina klasser klarar sig bättre, skriver sju forskare.

Emma upplevde att lärarna dumförklarade henne. Hon svarade med att strunta i skolan. En plats i ”Lasseklassen” förändrade hennes liv.

Det florerar felaktiga rykten om specialpedagogens roll. Kanske är det inte så märkligt: både skolministern och utbildningsministern uttalar sig nedlåtande om yrkesgruppen. Kan det vara så enkelt att debattörer lydigt apar efter Liberalernas utspel? Eller är det tvärtom? skriver specialpedagogerna Elin Zlatanovski och Catharina Hetzer.

”I sitt debattinlägg “Specialpedagoger ska arbeta direkt med elever” ger Simona Mohamsson och Lotta Edholm en gravt förenklad bild av skolan. Eftersom artikeln svårligen kan uppfattas som annat än en tidig start på valrörelsen, så vill jag bemöta den från ett väljarperspektiv” skriver läraren Björn Kindenberg.

”Skrivbordspedagoger behövs inte i skolan – ge oss fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper”, skriver läraren Ulrica Björkblom Agah.

Bilden av specialpedagogen som en ´skrivbordsrådgivare´är förlegad. Deras stöd i analys och planering gör ofta att speciallärarens insatser träffar rätt och blir långvariga. Det ena utesluter inte det andra, tvärtom förstärker de varandra, skriver specialläraren Disa Karlsson Malik, i ett svar på Liberalerna Simona Mohamsson och Lotta Edholm.

Lärare ska inte ha något som helst utrymme att använda ineffektiva och dåliga undervisningsmetoder, skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en replik.

Det är vanligt med brister inom särskilt stöd och arbetet mot kränkande behandling. På några skolor är bristerna allvarliga och där har Skolinspektionen ingripit kraftfullt. Detta är ett av de områden som vi belyser i 2024 års årsrapport.

Lärarna i svensk skola fått bestämda direktiv att göra precis det motsatta när det gäller anpassningar i klassrummet, skriver skoldebattören Filippa Mannerheim efter att ha läst om Linnea Lindquists klassrumsbesök i Londons mest utsatta område.

Specialpedagogens uppdrag är att ta reda på vad som inte fungerar, för att tillsammans med lärare undanröja hinder för elevens lärande. Betyder det att läraren är hindret? Såklart inte! Det skriver Emelie Frånlund, specialpedagog inom SIS.

De som inte fixade skolan hamnade i ”Lasseklassen”. SvD:s Björn Barr söker upp eleverna som nedsättande kallades ”damp-ungar”. Hur ser de på åren i specialklass?

Om fler elever ska kunna få relevant stöd tidigare krävs fler special­lärare som arbetar direkt med eleverna. Det är därför hög tid att reformera utbildningarna inom det specialpedagogiska området, skriver Simona Mohamsson (L) och Lotta Edholm (L).

På pappret är förskolan öppen och självrannsakande, men i praktiken blir det alltmer envägskommunikation – möjligen på bekostnad av vårdnadshavarnas förtroende. Det skriver förskolläraren och forskaren Åsa Morin.

Hannes Lindsjö har adhd och är dyslektiker. Årskurs 1-6 var en kamp för att få rätt stöd och han hamnade på efterkälken. I högstadiet fanns förstående lärare och Hannes Sjöholm gick ut nian med toppbetyg. Vilken hjälp ett barn får beror på var man bor och vilken skola man går på.

Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.

Prinsparets Stiftelse lanserar nu en helt ny översikt av svensk och internationell forskning. Forskningsöversikten är gjord av KIND på Karolinska institutet. Översikten sammanställer och sammanfattar det befintliga forskningsläget gällande dyslexi. (pdf)