14-åriga Leo Lust vill döpa om alla särskolor till utvecklingsskolor. Nu hyllas hans förslag av utbildningsministern. "Du har satt igång någonting stort, Leo. Det ska du vara stolt över", säger Gustav Fridolin (MP).

En ny undersökning visar att personer som har gått i särskolan ofta inte är digitalt delaktiga. Att vara digitalt exkluderad ger sämre förutsättningar för att leva ett bra liv. Det får stora konsekvenser för hela livet och medför begränsningar inom allt från arbetsmarknad till privatliv, skriver Lillemor Holgersson, Riksförbundet FUB, m.fl.  

Efter att ha gått sex år i grundsärskola och ett år på gymnasiesärskolan upptäckte Älvsbyns kommun att en flicka var felplacerad då hon inte hade någon utvecklingsstörning.

Det duger inte att göra analyser för hela grundskolan i Lund. Särskolan måste få sin egen uppföljning. Det skriver Skolinspektionen i en kritisk rapport.

Allt färre barn med Downs syndrom föds i Sverige. Och för dem som får leva stramas tillvaron åt genom nedmonteringen av LSS. På Sveriges enda kristna gymnasiesärskola, Emanuelgymnasiet i Uppsala, vill man förmedla något annat till barnen. "Vi vill visa att de här barnen har en plats i samhället", säger specialpedagogen Harriet Shaposhnikov.

Byt namn på Särskolan till Utvecklingsskolan för att barn inte ska mobbas och kallas "särbarn". Det tycker 14-årige Leo Lust från Heby som i går tog förslaget till riksdagen.

Sparkar, slag och hot. Det är en del av vardagen för personalen på grundsärskolan. Arbetsmiljöverket är väl medvetet om problemet och menar att skolhuvudmännen måste ta sitt ansvar.

Personalen inom grundsärskolan är de som är mest utsatta av hot och våld på arbetet av alla branscher. De har betydligt fler anmälningar än exempelvis polisen.

Det finns barn med stora svårigheter som trots detta inte har rätt till vår andra skolform, grundsärskolan. Vi behöver börja se dessa barn för att ge dem ett värdigt liv, skriver Jennie Norrman, psykolog i grundsärskolan, på DN.Åsikt

Regeringen lägger nu fram lagförslag för att få fler elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan att fullfölja sin utbildning.

Hundarna hjälper elever med funktionsvariationer att lugna sig och fokusera. Nu vill Fornbackaskolan att fler skolor ska ta hjälp av terapihundar.

Utåtagerande barn löper stor risk att må dåligt om de inte får rätt bemötande redan i tidig ålder. På särskolan i Linköping är skäll och konsekvenser bannlysta. Istället arbetar personalen med lågaffektivt bemötande.