Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen där arbetsmarknadens behov ska styra utbildningsutbudet, vilket kan skapa både motivationsproblem och utmaningar i klassrummet, menar yrkeslärarna.
Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag. En av yrkeslärarna är dessutom anställd på företaget, som även betalar hans lärarlön.
I gängkrigets Sundsvall får högstadiebarn riktiga jobb med 104 kronor i timlön – om de också sköter skolan. De får in en fot på arbetsmarknaden och kan välja bort de ”smutspengar” som kriminella lockar med. – Jag tjänar nästan tusen kronor per månad, säger Warsame Ahmed, 15, som drömmer om att bli ingenjör.
Barnkullarna har minskat i flera år och därför väljer nu Nybro kommun att anpassa barnomsorgen. De förbereder ett varsel och MBL-förhandlingar har inletts, rapporterar Barometern.
Vad i all världen har vi det här systemet för? Det är i alla fall inte för eleverna och Sveriges framtids skull. Man ska nog följa pengarna för att förstå det, skriver skolexperten Per Kornhall.
I denna promemoria redovisas statistik över etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier efter gymnasieskolan. Publiceringen avser delvis perioden då covid-19-pandemin påverkade arbetsmarknaden. Vi redovisar bland annat skillnader i etableringsstatus ett år efter examen för ungdomar som tog examen de senaste läsåren. (pdf)
Många unga som vill eller skulle kunna bli lärlingar får i dag inte en utbildning som matchar deras mognad, motivation och begåvning. Nu behövs en lärlingsreform, skriver två debattörer.
Elever som gått yrkesprogram på friskolor halkar efter på arbetsmarknaden – bara drygt hälften har ett stadigt jobb tre år efter examen, enligt en ny undersökning från Skolverket. – Vi kan inte säga säkert varför det är så, säger utredaren Christina Sandström.
Vill ni ha bibliotekarier? Skapa tjänster som går att arbeta med. Då kommer vi. Själv hade vi i min organisation över 85 sökande till den sista tjänsten vi la ut – ta rygg på den innan ni klagar på brist, skriver biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson.