Nästan 300 000 yrkesutbildade kommer att fattas i Sverige inom 13 år. Yrkesprogrammen på gymnasiet kan vara en del av lösningen, men attraktionskraften är låg. På Bispgårdens gymnasium satsar skolan och företagen stenhårt för att locka elever.

Tusen miljarder kronor. Det är de samhällsekonomiska kostnaderna till följd av kompetensbrist i Sverige fram till år 2035, enligt Svenskt Näringsliv. Den socialdemokratiska regeringen försökte öka attraktionskraften för ungdomar att välja yrkesprogram på gymnasiet.

Över 50 yrken visades upp på yrkesmässan i Umeå. Mässan ska vägleda i valet av gymnasieprogram och stärka banden mellan skola och arbetsliv.

Från och med 1 oktober kan den som är etablerad på arbetsmarknaden söka ett nytt studiestöd för att vidareutbilda sig. Stödet är mycket generösare än det vanliga studiestödet. Men flera undersökningar visar att få känner till möjligheten.  

Fler elever ska lockas att välja yrkesprogram genom att studiebidraget höjs på de utbildningarna. Det föreslår representanter för Academedia. "Morot är bättre än piska," menar de.

På 20 år har det blivit mindre lönsamt med högre utbildning. Det visar en rapport som akademikernas organisation Saco gjort. Mest har lönsamheten fallit för akademiker i privat sektor.

I dag har de flesta arbetsgivare svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är lätt att skylla på de arbetslösa. Men det är bättre att styra fler till utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden, skriver DN på ledarplats.

Högskolepolitiken behöver läggas om helt för att möta näringslivets kompetensbehov. Det skriver Karin Johansson, näringspolitisk chef och vice vd, Svenskt Näringsliv och Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik, Svenskt Näringsliv.

Sala är den kommun i länet som verkar ha svårast att behålla lärare på samma tjänst. Det visar siffror SVT har tagit fram. "Jag tycker inte att vi har så stora problem med detta i år, men sifforna är givetvis på tok för höga och inte alls bra för våra elever," säger Cecilia Krantz, som…

I grundskolorna är omsättningen av lärare stor. I till exempel Östersunds kommun byter över en tredjedel av lärarna tjänst – varje år. Något som drabbar eleverna.  

När lärare byter jobb bryts kontinuiteten för både elever och resterande lärare på en skola. "Det drabbar framförallt elever som behöver stöd i sitt lärande," säger Ulf Blossing, professor i pedagogik.

Jana Bitar, Daniella Gazparian och Evelyne Gärdebrant berättar i klippet om hur de ser på lärarbyten, hur det kommer sig att det sker ofta i Tierp och vad kommunen kan göra för att fler ska stanna längre på samma arbetsplats