Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM. Själv lyfter hon fram engagemanget för eleverna, arbetet med Ung företagsamhet och vikten av att anpassa undervisningen efter varje elev.

Om Sverige ska bli ett mer produktivt land krävs att fler utbildas och satsar på karriärer inom ”stem”, alltså naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, skriver Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi.

Att få sitt förstahandsval ökar motivationen – men många vet inte vad de väljer. När dimensioneringen styr utbudet krävs större tydlighet om yrkena och ett tydligare ansvar från branschen att visa vägar framåt, skriver yrkesläraren Björn Velander.

Regeringen vill införa yrkesprov på gymnasiets yrkesprogram, ett förslag som ska stärka elevernas möjligheter på arbetsmarknaden men som också väcker frågor. – Det här riskerar att bli ett high stake-prov, säger forskaren Martina Wyszynska Johansson.

I takt med att AI påverkar allt fler akademiska yrken upplever gymnasieelever praktiska arbeten som mer motståndskraftiga mot automatisering, visar en ny rapport. Undersökningen bygger på siffror från Ungdomsbarometern, framtagna på uppdrag av AMF (pdf).

Utvecklingen av AI har fått fyra av tio gymnasieelever att bli intresserade av praktiska yrken. Det visar nya siffror som AMF (Arbetsmarknadsförsäkringar) låtit Ungdomsbarometern ta fram.

Ansökningarna till yrkesprogrammen ökar år för år. Och en förklaring till det kan vara artificiell intelligens, AI, visar nya siffror. "Det är så mycket som är ostabilt, Ibland har jag funderat på el eller bygg", säger gymnasieeleven Asker.

Trots lågkonjunktur är det brist på arbetskraft med rätt kompetens inom flera yrken, enligt Arbetsförmedlingen. Här är några exempel – och vilken sorts yrkesutbildning som krävs.

Sverige har för många akademiker i förhållande till antalet yrkesarbetande. Fler unga vuxna skulle snabbare komma i arbete om de skaffade sig en yrkesutbildning i stället för att plugga på högskolan, skriver GP på ledarplats.

De elever som saknade fullbordad gymnasieutbildning var i mindre utsträckning förankrade på arbetsmarknaden och hade en betydligt svagare inkomstutveckling än sina jämnåriga. Det visar en rapport från Muvah – Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning, en kunskapsallians mellan Malmö stad och Malmö universitet (pdf).