Stäng inte in klätterstenen. Barn behöver få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande, skriver debattörerna Maria Hammarsten och Carina Brage.

Flera skolor i områden där skjutningar och sprängningar inträffat arbetar på olika sätt för att få sina elever att känna sig trygga. I Solna har man sedan årsskiftet startat en ny tjänst som är till för att få barnen att känna sig trygga i skolmiljön.

Sedan starten av ”Rörelsesatsning i skolan” har ett 80-tal skolor runt om i Östergötland anslutit sig till satsningen. Karlshovsskolan i Norrköping har varit med sedan i somras och redan nu har man märkt av stora förändringar.

Utveckling av den pedagogiska vardagen kräver planeringstid, men en intern enkät visar att småbarnspedagogerna i Raseborg inte kan förverkliga den planering som de borde ha rätt till.

Får man säga till barn om något numera? Det undrar man efter senaste tidens debatt om lågaffektivt bemötande, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Flera skolor inför nya arbetsmetoder för att hantera elevernas oro när våldet inträffar nära skolmiljön.Parkskolan i Solna förstärker elevhälsan med en skolpsykolog och har skapat en ny tjänst vars huvuduppgift är att finnas i korridorerna och göra eleverna trygga.  

Det finns ingen forskning som stödjer lågaffektivt bemötande som universallösning. Däremot är det förstås billigt – på kort sikt, skriver DN på ledarplats.

Lærerne i en 2. klasse på Avedøre Skole gik fra at være stressede og afmægtige til at lykkes med at få skabt et trygt og givtigt læringsrum, da de lærte at benytte sig af traumeinformeret pædagogik. I dag er der faldet ro over klassen, og hele indskolingen arbejder nu med de særlige pædagogiske redskaber.

Det förebyggande arbetet mot grov kriminalitet börjar på förskolan, i skolan och på socialkontor. De som jobbar där är övervägande kvinnor. Och de måste få högre lön för det allt svårare och mer riskfyllda arbete de gör, skriver Clara Berglund, Sveriges Kvinnoorganisationer m.fl.

När diskussionen går het tycks landet plötsligt husera horder av experter specialiserade på hur vi ska sköta vårt jobb, skriver Maria Wiman i en krönika.

Säkerhetsarbetet på Malmös gymnasieskolor har skärpts sedan lärarmorden, det skriver Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i sin rapport efter skolattacken. Det rör sig bland annat om utbildningar för att hantera pågående dödligt våld och att skolorna nu ska göra löpande riskbedömningar om hot och våld.

Stök och bråk i och utanför klassrummen är dessvärre alltför vanligt, och inte blir det bättre av om skolorna tillämpar metoden om så kallat "lågaffektivt bemötande". Det kommer bara att göra en kaotisk och otrygg miljö ännu värre. Lärare och annan skolpersonal måste våga sätta gränser, skriver NWT:s ledarredaktion.