Den senaste syv-rapporten visar ett fortsatt ansträngt läge för studie- och yrkesvägledarna. Catharina Niwhede, syv och föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Malmö, sammanfattade läget i åtta åtgärdspunkter punkter och får nu stöd av LR:s förbundsordförande Åsa Fahlén.

Hver tredje lærer er plaget av dårlig luft på jobben. Etter pandemien krever forskere en inneklimarevolusjon i skolene.

Övervakningskameror i skolan, egna hemvister för varje arbetslag och ett skalskydd runt skolan ska säkerställa tryggheten. "Det har lagts ner väldigt mycket tid och omsorg för att forma en skola som ska vara trygg för både personal och elever", säger rektorn Magdalena Norin.

Bättre arbetsmiljö – och högre lön. Det fick Maria Lejon-Elving att lämna Umeå för att bli lärare i Vännäs.

Hittills i år har sju skolor stängt efter att skyddsombud utlyst skyddstopp – det motsvarar det årliga genomsnittet. Det lär tyvärr bli vardag, skriver Ulla Hamilton, ordförande Friskolornas riksförbund.

Kommunen arrangerar idrottscup och hyr ut skolan under helgen. Det faller på lärarna att tömma och återställa klassrummen. "Vi får inget extra men kommunen tjänar pengar", säger läraren Paulina Oskarsson.

”Bilden av att ’forskningen’ visar att klasstorleken inte alls har betydelse stämmer faktiskt inte”, skriver Pontus Bäckström.

På Naaz Sultanis skola får lärare som vill ha mattor i sina klassrum dammsuga dem själva.  

Den lärarbrist som ledde till skyddsstopp vid två grundskolor i Kiruna visar vilken eländes väg Sverige slog in på när staten abdikerade från sitt ansvar för lärarnas villkor och elevers behov av lärare i hela landet, skriver Liv Bäckström på ledarplats.

Nationella riktlinjer för att förebygga dödligt våld i skolan är nödvändigt anser författaren och journalisten Åsa Erlandsson. Hon har skrivit boken "Det som aldrig fick ske" om skolattacken i Trollhättan år 2015 där 3 personer dödades. (s.12)

Skyddsstoppen på två skolor är en katastrof och ett misslyckande för kommunen och samhället. Det säger skolchefen Viktoria Björklund som menar att den växande industristaden Kiruna står inför ett vägval.

Stressen och skuldkänslorna över att inte kunna ge sina elever en bra utbildning blev för mycket. Sandra Dunbäck, 41, lämnade jobbet som lärare och började jobba inom gruvindustrin.