Trots att ny lagstiftning kräver att skolor ska försvåra för obehöriga att komma in, visar P4:s stickprov att flera skolor har rejäla brister. Brister som syns både i landet och länet.
Som lärare är jag härdad när det gäller symobolpolitiska förslag för att rädda skolan. Men regeringens senaste utspel om no excuses-skolor tar ändå priset, skriver Maria Wiman.
Möjligheten att låta en del skolor använda sig av mer disciplin behöver inte vara fel. Man bör dock vara medveten om att det inte är någon enkel eller snabb lösning, skriver forskaren Åsa Melander.
När vuxenvärlden tiger blir det i stället barnen som sätter normerna. Status i klassrummet riskerar då att mätas i antalet svansar eller i vilken docka man har. Priset betalas i förlorad undervisningstid, bråk i klassrummen och sämre kunskaper för alla, skriver Andréa Hedin (M).
”I klasser med 30 elever, där många immigrantstudenter kämpar med kunskapsluckor, blir individualisering ohållbar. Läraren hinner knappt med grundundervisning, än mindre anpassning – elever tystnar eller ger upp. Begränsad digital tillgång förvärrar problemen”, skriver Jacqueline Wilson.
Politikerna beskrev det som ett krafttag mot droger i skolan. Men de upphandlade narkotikahundarna har knappt använts.– Vi kan tyvärr inte tvinga rektorerna, säger säkerhetssamordnaren Roger Adolfsson.
Inklusion kan ikke løses med pædagogik alene. Der skal flere hænder og flere penge til, mener skoleleder fra en af flere underfinansierede skoler i Aarhus.
En demonstration utanför den judiska Hillelskolan i Stockholm i måndags har fått hård kritik. Bland annat kallade riksdagsledamot Mattias Karlsson (M) demonstranterna för ”odjur”. Men gruppen säger att manifestationen inte riktades mot judiska skolan, utan en föreläsning med en före detta israelisk soldat på den närliggande judiska kulturföreningen.
Ambitionen var att skapa en rättvis och rättssäker process för schemaläggningen. Resultatet blev kaos. "Jag har på 25 år aldrig varit med om något liknande", säger Eric Carlberg, Sveriges Lärare i Robertsfors.