För att säkra kvalitet, jämlikhet och en hållbar arbetsmiljö krävs att både stat och kommun tar fullt ansvar för skolans finansiering. Det skriver Anna Olskog, Sveriges lärare.

”Skolan går på knäna. Vi behöver mer resurser. Det är en stor del av skolans problematik. Låt ingen försöka dölja det faktumet genom att inbilla människor att problemen i skolan går att lösas genom hårdare regler”, skriver specialpedagog Jessika Linde.

En skola som inte bara funkar för medelklasstjejer är mycket angeläget för arbetarrörelsen. Våga testa no excuses-tänket i en S-styrd kommun, skriver Arbetets kolumnist.

För stora klasser och för lite tid till för- och efterarbete av undervisningen. "Det gör att vi inte kan ge elever den hjälp och den stöttning som de har rätt till", säger Jenny Johansson, högstadielärare på Da Vinciskolan i Ale.

I många av Malmös förskolor är barngrupperna betydligt större än vad Skolverket rekommenderar. "En ensam förskollärare kan ansvara för 30 barn. Det är helt orimligt", säger Johan Eckman, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Malmö.

Jag vill slå ett slag för att smycka klassrummet med citat ur skönlitterära texter. Finns det något mer rogivande än att låta ögonen vila på några rader för att få en stunds verklighetsflykt och eftertanke, undrar svenskläraren Fredrik Sandström.

Gråt, skratt och skrammel med bänkar samt lek och aktiviteter. Det är vardag för våra lärare och barnskötare. Barn behöver och måste få låta. Men det kan också bidra till ett buller som blir till ett arbetsmiljöproblem för både barn och personal, skriver Fredrik Sjömar (KD), ledamot i Utbildningsnämnden i Kalmar.

Maria Wiman målar upp en bild av no excuses-modellen som en dystopisk disciplinfabrik där barn tuktas till lydnad. Det är en stark berättelse, men den är också missvisande, skriver Lovisa Lanryd välfärdsansvarig på Timbro.

P4 Gävleborg har gjort en stickprovskontroll på fem gymnasieskolor, varav fyra av dem hade låsta dörrar.Lagen innebär bland annat skärpta krav där skolorna ska begränsa tillträde för obehöriga personer genom exempelvis låsta dörrar, passerkort och skyltar. På Praktiska gymnasiet i Gävle blev reportern stoppad av elever efter två minuter.

P4:s granskning visar att skolor hanterar de skärpta säkerhetskraven olika. Av de tio skolor som P4 Malmöhus besökte stod fyra öppna medan sex var låsta med inpasseringssystem. På Pauliskolan kunde reporter Assar Afzelius vara i skolans lokaler en timme utan att bli ifrågasatta.

På Blackebergs gymnasium i Stockholm är entrédörrarna låsta med ett nytt taggsystem som har kostat 3,3 miljoner kronor att installera. Eleven Hugo berättar att elever släpper in både kompisar och okända, vilket gör säkerheten svår att garantera.

Trots skärpta säkerhetskrav visar P4:s granskning att flera skolor i Sverige fortfarande har svårt att hålla obehöriga personer borta under skoldagen. Säkerhetsexperten och fd. polis, Lena Ljungdahl, menar att skolor behöver skapa en ny kultur kring trygghet.