Betygen i ordning och uppförande försvann ur svensk skola för femtio år sedan då den nya läroplanen Lgr69 började gälla, skriver Widar Andersson på ledarplats.
Riksdagen uppmanar regeringen att införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till förslaget. "Just det här förslaget skulle bara skapa mer administration och byråkrati och inte stärka studieron i skolan," säger hon.
Problemet är bara att precis samma riksdagsmajoritet som nu ropar efter ordningsbetyg absolut inte kan tänka sig att röra skolvalet, eller skolkoncernernas vinster. Då är det lättare att ropa efter symbolåtgärder och ännu fler betyg. Anna Ekström behöver nog inte känna sig stressad, skriver Ingvar Persson på ledarplats.
Ordningsomdömen skulle sända en signal om att stök inte accepteras i den svenska skolan. Regeringen borde lyssna på riksdagsmajoriteten, skriver Expressen på ledarplats.
Om nu ordningsomdömen införs utan avsedd effekt, så är det enda som åstadkoms att stämpla elever som bra respektive dåliga individer. Varför ska ett sådant stigma förfölja barn i många år? undrar företrädare för Lärarförbundet och Sveriges Elevkårer.
En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.
En majoritet i riksdagen vill införa ordningsbetyg i skolan. Utbildningsminister Anna Ekström (S) totalsågar förslaget men Jan Björklund (L) vägrar att backa. "Vi kommer tvinga regeringen att genomföra detta", säger han.