Forskare, läkare, rektorer och lärare – alla vittnar om att psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande problem. Vi kan nu se att det inte längre bara är vår yttre miljö som hotas utan även människans inre. Nu måste vi gemensamt flytta vårt fokus och genom riktade resurser och ett långsiktigt perspektiv skapa…

Minskad administration och tydligare arbetsbeskrivningar. Det var några av de åtgärder som skulle minska stressen på Malmös förskolor. Ändå fortsätter sjukskrivningstalen att ligga kvar på samma höga nivå.

Larm, uro og manglende tid til reel undervisning. Sådan er hverdagen desværre i mange folkeskoleklasser i dag. Vi kan og skal ikke skrue tiden tilbage, men i stedet fremkalde en moderne form for disciplin, skriver Berlingske på ledarplats.

Det är ofta som skolgårdar och förskolor används av ungdomar på kvällar och helger. I veckan hittade exempelvis en liten kille något slags preparat på gården när han kom till sitt dagis en morgon.

Hos förskollärare runt om i landet kan man notera en hög sjukfrånvaro samtidigt som allt fler inom gruppen lider av psykisk ohälsa. Två forskare från Malmö universitet har nu skrivit en rapport där de ger förslag på hur man kan lösa förskollärarnas situation. ”Vi vill se mer handling nu”.

Isak Skogstad och Hamid Zafar: Skolmyndigheterna bidrar till utvecklingen genom att göra lärare rädda att gripa in vid ordningsproblem.

I samband med att en rapport om förskollärares psykiska ohälsa och höga sjuktal släpptes från Malmö universitet efterfrågade SVT Nyheter Skåne förskollärare i Skåne som ville berätta om sina erfarenheter.

Oskarshamn har tillsatt en skolkommission för att få förslag på hur skolan kan förbättras. Syftet är att få fler elever i årskurs 9 att nå målen.

Systematik och struktur. Det är ord som andas arbetsglädje, om du ­frågar förskollärarna och författarna Josefin Malm och Sofie Källhage.

”Låt förskollärare få jobba med det vi är utbildade för och ta bort alla kringuppgifter”, säger Katrin Nörthen. Klicka på klippet för att höra hur hon tycker att förskolorna behöver förändras för att personalen ska orka.

Hjulsta grundskola använder lågaffektivt bemötande, lab, på fel sätt, hävdar Bo Hejlskov Elvén som sprider metoden i skolor. Men enligt skolans rektor har personalen fått utbildning och har direktiv att följa upp incidenter enligt lab.  

Den nya skoltrenden med ”lågaffektivt bemötande” har fått förödande konsekvenser. Våld och hot har ökat. Elever som beter sig illa måste få se konsekvenser, inte bemötas av passiv acceptans, skriver Emma Jaenson på ledarplats.