Anmälningarna om fysiskt våld i skolan har ökat med över en fjärdedel hittills i år, i jämförelse med samma period 2016. Det visar nya siffror som Arbetsmiljöverket tagit fram för DN.

En lärare på en skola i Västerås har förföljts av en elevs släktingar, och tvingas ha personlarm och väktare utanför hemmet. Lärarfacken ser hot och våld som ett allvarligt arbetsmiljöproblem.

Anmälningarna om fysiskt våld i skolan har ökat med över en fjärdedel hittills i år, i jämförelse med samma period 2016. Det visar nya siffror som Arbetsmiljöverket tagit fram för DN.

Det är dags att sluta pressa människor in i väggen med orimliga arbetsförhållanden. Regering, myndigheter och arbetsgivare måste ta sitt ansvar för att få bukt med den ökande ohälsan, skriver barnskötaren Iza Ullmark.

Statusskillnader som kopplas till befordran och ökat ansvar går att acceptera. Men att på otydliga grunder bli utan lönelyft eller karriärtjänst kan upplevas som bestraffning och gagnar knappast samarbete, anser arbetspsykologer.

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

En ny dom gör tydligt att arbetsgivaren måste prioritera och bortprioritera arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning. Läs om hur du som ombud kan dra nytta av domen och vad den betyder för vårt systematiska arbetsmiljöarbete.

Till personalen accepterar vi enbart hövliga samtal. Det är skolledaren Mikael Lindbergs budskap till elevernas föräldrar. Den som är arg och behöver skälla på någon får ringa till rektorn. Samtal och mejl kan annars bli ett arbetsmiljöproblem för pedagogerna.

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.

En ny skola som planeras att öppna i Karlstad vill införa skoluniform. Men utbildningsminister Gustav Fridolin tycker inte att det hör hemma i svenska skolor.

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment. "Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det", säger Karin Johansson, lågstadielärare och styrelseledamot i Lärarnas Riksförbund.

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. "Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också", säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.