Med anledning av coronaviruset anpassas nu starttiderna för skoldagen på de kommunala gymnasieskolorna. Skoldagen kommer att förskjutas med 30 till 60 minuter.

Att börja skolan senare på dagen förbättrar inte bara elevernas psykiska och fysiska hälsa, utan även deras studieprestationer. Det skriver Hans Teke, filosofie doktor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet. Anledningen är att försöket skulle bryta mot skollagen.

Att låta en del elever börja skolan senare på morgonen skulle minska trycket på kollektivtrafiken, menar branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik.

Flexibel start på skoldagen för att minska trängseln i kollektivtrafiken kan äventyra likvärdigheten i undervisningen, varnar Svante Tideman som är vice ordförande för Lärarnas Riksförbund

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att regeringen har öppnat för att skolorna ska kunna anpassa undervisningen för att minska trängseln i kollektivtrafiken. Men huvudansvaret lägger hon hos trafikbolagen.

Västtrafik är rädda för att trängseln kommer att öka i rusningstid om några veckor, när skolor och jobb drar igång igen för hösten. Att minska risken för smittspridning är ett kollektivt ansvar menar de.  

Västtrafik oroar sig för att trängseln i kollektivtrafiken kommer öka till hösten när skolorna startar.Man ser en risk för att man inte kommer klara av att efterleva direktiven – och vädjar bland annat till skolorna om schemaförändringar.  

Lärare har ett par veckor längre ledigt på sommaren – men antalet arbetstimmar på ett år är lika många som för andra yrkesgrupper.

Skolreformen som förlängde svenska elevers terminer har resulterat i högre löner och bättre pension. Det slår nationalekonomerna Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson fast efter att ha analyserat effekterna av utökad undervisningstid.

Skolreformer under 1930-och 1940-talet där undervisningstiden utökades gav stora effekter på inkomster senare i livet. Det visar tre nationalekonomer i rapporten "Långsiktiga effekter av mer undervisningstid". De har hittat ett direkt samband mellan mer undervisningstid i grundskolan och bättre utfall på arbetsmarknaden. (pdf)

Ökad undervisningstid för yngre elever har märkbart positiva effekter och har potential att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan. Det skriver tre forskare som författat en ny rapport.