Regeringens beslut att se över timplanerna tas emot med glädje av tungviktaren Hans Albin Larsson, tidigare överdirektör vid Skolinspektionen. "Det är en tillnyktring", säger han.

Regeringen har beslutat att ge Skolverket i uppdrag att genomföra en översyn av timplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer. Syftet är att skapa en bättre balans mellan undervisningens innehåll och den undervisningstid som anges i timplanerna.

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan. Samtidigt ska myndigheten analysera om man ska minska eller ta bort undervisningstiden i elevens val.

Efter en turbulent höst på Wiks folkhögskola kan man möjligen ana en försiktig optimism. Lärarförbundet har gått med på ett flextidsavtal som mjukar upp de arbetstider som tvingar lärarna att vara på skolan mellan 8-17. "Men det är fortfarande en problematisk arbetssituation", säger Göran Blomberg på Lärarförbundet i Uppsala.

Ved at afskaffe ekstra læringsaktiviteter kan skoledagene gøres kortere, mener De Konservative.

Den understøttende undervisning har spillet fallit, mener Danmarks Lærerforening, der støtter K-forslag.

Många lärare har reagerat på att elever är borta från skolan i samband med terminsstarten – utan en beviljad ledighetsansökan. I Mariestad använder sig två friskolor av flexibla lov istället. "Vi ser att det är väldigt uppskattat", säger skolledaren Mårten Bremer.

Jensens gymnasieskolor har för korta skoldagar, anser Muf:s ordförande Benjamin Dousa. ”Vi ligger i linje med kommunala skolor”, säger Anna Wiger Jensen efter kritiken.

Tre terminer i stället för två och ett kortare sommarlov. Den modellen vill Malmös grundskolenämnd testa under en försöksperiod på någon eller några grundskolor. En ansökan kommer att lämnas in till regeringen.

Det är för få timmar i historia i skolan. Det varnar Lärarnas riksförbund nu för. Bakgrunden är Skolverkets beslut om att låta antiken vara kvar i undervisningen trots för få undervisningstimmar.

Beslut om att förkorta skoldagen tas alltför lättvindigt trots att det kan få allvarliga konsekvenserna för eleven. Anpassad studiegång kan leda till att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Sverige måste kunna bättre än att plocka bort elever från skolan, skriver Malin Gren Landell, psykolog.