Materialet i Hitta språket är noga utprövat och utifrån enkäter vet vi att det uppskattas av lärare. Det skriver Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Varje år prövar Skolväsendets överklagandenämnd en mängd åtgärdsprogram. Ordförande Niklas Schüllerqvist drar ett par slutsatser: Åtgärdsprogram skapar konflikter och skolorna får ofta bakläxa.

Antalet så kallade åtgärdsprogram som upprättas för grundskoleelever som inte bedöms klara skolans kunskapskrav har halverats på ett år. En lagändring som trädde i kraft 2014 för att minska lärarnas administrativa börda bedöms av Skolverket vara orsaken till minskningen.

Det senaste året har antalet åtgärdsprogram för elever i behov av stöd halverats. Anledningen är sannolikt lagändringen som gör att skolorna kan sätta in extra anpassningar direkt när det behövs - utan att skriva ett åtgärdsprogram.

Den 4 juni fattade riksdagen beslut om ändringar i skollagen bland annat beträffande kraven på åtgärdsprogram. Man vill att reglerna om stöd och särskilt stöd ska bli tydligare och att lärarnas arbete med åtgärdsprogram och dokumentation ska bli enklare.

Lärarna ska i vissa fall slippa skriva åtgärdsprogram för att minska de administrativa uppgifterna, föreslår regeringen.

Regeringen vill minska och förenkla skolornas arbete med åtgärdsprogram. Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar förslaget, som ger mer tid tillsammans med eleverna.

Bara var tredje lärare anser att åtgärdsprogram ska skrivas när elevens föräldrar begär det. Nästan alla tycker att det ska ske på lärarnas begäran. Det visar Lärarnas tidnings nya undersökning.

Flera expertmyndigheter på skolområdet är kritiska till förslaget att skolorna ska sluta göra åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd i skolan.

14 procent av Sveriges grundskoleelever har ett åtgärdsprogram. Bland pojkar i år 9 är det så många som 21 procent. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Skolornas åtgärdsprogram fungerar som sämst där behoven är som störst. Anledningen till detta är att de skolor som fått ta emot en oproportionerligt stor del av eleverna med särskilda behov ofta är fattiga, skriver läraren Gabriel Guiance.

72 procent av svenska skolor brister i att ge elever med behov särskilt stöd, visar Skolinspektionens halvårsstatistik. Bristen är en bidragande orsak till resultatskillnader mellan olika skolor, enligt generaldirektör Ann-Marie Begler.