Ingen skolkar och nästan alla tar examen i tid. Perstorp har bäst genomströmning i landet, visar Skolverkets siffror.

Endast 14 procent av eleverna som påbörjar språkintroduktionsprogrammet, med svenskt personnummer, tar examen efter fem år. "Elevernas chanser skulle öka betydligt om de fick mer hjälp med att utveckla ämnesspråket", säger forskaren Åsa Bjuhr.

Allt fler tar examen, men skillnaderna är stora i landet. I Järfälla, där genom­strömningen är lägst, klarar bara hälften av eleverna att ta examen i tid. Otillräckliga kunskaper från grundskolan och att man hamnar på fel program är en orsak.

 Allt fler tar examen, men skillnaderna är stora i landet. I Järfälla, där genom­strömningen är lägst, klarar bara hälften av eleverna att ta examen i tid. Otillräckliga kunskaper från grundskolan och att man hamnar på fel program är en orsak.

Ingen skolkar och nästan alla tar examen i tid. Perstorp har bäst genomströmning i landet, visar Skolverkets siffror.

Mer praktik och samverkan mellan lärare och modersmålslärare kan vara en väg för att få fler att fullfölja sina studier på introduktionsprogrammen.

Ökad tydlighet i undervisningen, få alla att känna sig sedda och låta eleverna locka varandra till skolan. Åtgärderna har minskat avhoppen på Virginska skolan i Örebro.

Man ska inte glömma bort att prata om det som går bra för en elev som närmar sig avhopp. Allt handlar om att få elever att vilja vara i skolan, säger specialpedagogen Diana Storvik.

I en del kommuner är det endast varannan elev som når gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen. Och ännu tuffare är det för eleverna på introduktionsprogrammen. Här är det åtta av tio som inte klarar gymnasieskolan inom fem år. Det visar en genomgång av tidningen Gymnasiet.

Varje kommun har ett särskilt ansvar för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte har gått ut gymnasiet. Arbetsförmedlingen räknar de här personerna som särskilt utsatta, då de riskerar att få svårt att komma in på arbetsmarknaden. SVT Nyheter Uppsala har frågat kommunerna hur de jobbar med sitt kommunala aktivitetsansvar.

I Heby vill man få ett femtiotal unga att hitta tillbaka till skolbänken. För att lyckas prövar man ett nytt grepp: gruppverksamhet på vetenskaplig grund.

Receptet för att elever ska stanna kvar i skolan är relationen till skolpersonalen. Det är viktig del av i att elever i riskzonen stannar kvar och dessutom får bättre betyg.