När det centrala innehållet sväller blir tiden så knapp i flera ämnen att skoldagarna präglas allt mer av bedömningshets. "Elevernas fokus är på att klara varje uppgift, inte så mycket på lärandet", säger Magdalena Gyllenlood, lärare i svenska och engelska.

Svensk skola får tveksam guldmedalj för störst andel underkända elever i hela Europa. "Vi är Europamästare i antalet underkända", säger Jörgen Tholin, docent och tidigare betygsutredare.

Jag berättar alltid för mina elever om denna aspekt. Att det finns en liten, liten chans att jag rättar snällare när en elev nyligen har hjälpt mig att plocka undan en konbana, skriver idrottsläraren Alexander Skytte.

Vi uppnår inte nödvändigtvis ett mer likvärdigt betygssystem bara genom att justera själva systemet – lärarna måste också vara skickliga på att sätta betyg. "Det har varit för lite fokus på hantverket kring betygsättning", menar forskaren Anders Jönsson.

Ett tips till Skolverket är att ge uppdraget till en annan forskargrupp än den som utvecklat nuvarande bedömningsstöd. Detta för att minimera ytterligare misslyckanden och säkerställa att det verkligen görs om i grunden, skriver specialläraren Inger Fridolfsson.

Inger Fridolfsson skriver i sin debattartikel att lärarnas synpunkter inte har någon betydelse i sammanhanget. Här håller Skolverket dock inte med, skriver Anna Westerholm på Skolverket.

Flera av Skolinspektionens granskningar indikerar att bestämmelsen om att särskilt beakta de nationella proven i betygssättningen inte fått förväntat genomslag på skolorna. Nedan redovisas en sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna från granskningar av skolors arbete med bedömningar och betyg under åren 2021 till 2024. (pdf)

I en ny rapport inlämnad till regeringen påpekar Skolinspektionen att många huvudmän och rektorer fortsatt inte tar sitt ansvar att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygssättning.

Att vi tolkar den lärarutbildning som jag läser vid Malmö universitet så olika beror antagligen inte på bristande underlag, utan på att Wedin och Schmidt inte delar min uppfattning om vad som utgör god läs- och skrivundervisning, skriver Aron Ihse Trägårdh, ordförande för Sveriges Lärarstudenter i Malmö.

Det Skolverket gör är att slå ifrån sig kritiken istället för att lyssna in vad kritiken består i. Syftet med bedömningsstödet är ju att identifiera elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter, skriver specialläraren Inger Fridolfsson.

I rapporten granskar Inger Fridolfsson, speciallärare med magisterexamen i specialpedagogik och redaktör för Svenska Dyslexiföreningens tidskrift, det obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1 samt de nationella proven (NP) i svenska för årskurs 3. (pdf)

”Hur svensk skola missar elever som inte lär sig läsa”. Så heter en ny rapport skriven av specialläraren Inger Fridolfsson. Hennes slutsats: Skolverkets bedömningsstöd är verkningslöst eftersom många elever lyckas dölja sina lässvårigheter genom att gissa sig till rätt svar på testen. Dessutom är kraven för lågt ställda.