Den här rapporten redovisar resultaten från 2016 års ombedömning av nationella prov, den åttonde i ordningen sedan 2009. Syftet med ombedömningen är att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet och därmed befästa elevens rätt till en likvärdig betygssättning. (pdf)

Skolinspektionen har granskat rättningen av de nationella proven. I över hälften av fallen har den ombedömande läraren satt ett annat betyg än ordinarie lärare.

Rättningen av de nationella proven tar mycket tid för lärare. På många skolor får lärare använda helger och lov för att hinna med. Värmdö kommun har sedan flera år tillbaka organiserat kommungemensam samrättning där alla nationella prov rättas under tre dagar av lärare från de kommunala skolorna.

Tommy Lagergrens utredning har fått många synpunkter och även kritik av flera remissinstanser. Det gäller inte bara de delar som rör formerna för bedömning.

Oberoende bedömningar av flera lärare kan ge ökad säkerhet i rättningen av nationella prov. Metoden har nackdelar men regeringens utredare vill att lärare ska testa den.

Tunga remissinstanser som Skolverket och Statskontoret avstyrker läsa-skriva-räkna-garantin. "Lösningen är inte att lägga på skolorna fler regler," säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.

Bättre rättssäkerhet och större professionalitet. Det är några fördelar som lärare ser med sambedömning, berättar lektor Izabela Seger. Själv tror hon att sambedömning också kan vara ett verktyg för att stå emot betygspåtryckningar.

En stor andel av Sveriges lärarstudenter anser att de får för lite kunskaper i betyg och bedömning. Det visar en ny undersökning av lärarutbildningen.

Tongivande politiska röster vill komma åt bristen med likvärdiga betyg med hjälp av de nationella proven. En pseudolösning, tycker didaktikprofessor Anders Jönsson. Grundproblemet är att lärare inte utbildas i bedömning.

Över ett år har det tagit för Skolverket att få fram stöd till lärare för att kartlägga nyanländas kunskaper i olika ämnen.

Kriterierna för att bedöma elevernas kunskaper, formulerade som kunskapskrav, har alltmer kommit att betraktas som de kunskaper eleverna ska lära sig sig, skriver Ingrid Carlgren.

I forskningen diskuteras förekomsten av ”pseudo-formativ bedömning”, ett sätt att arbeta som påminner om formativ bedömning, men som inte är formativ bedömning ”på riktigt”. skriver Anders Jönsson.