Oberoende bedömningar av flera lärare kan ge ökad säkerhet i rättningen av nationella prov. Metoden har nackdelar men regeringens utredare vill att lärare ska testa den.
Tunga remissinstanser som Skolverket och Statskontoret avstyrker läsa-skriva-räkna-garantin. "Lösningen är inte att lägga på skolorna fler regler," säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.
Bättre rättssäkerhet och större professionalitet. Det är några fördelar som lärare ser med sambedömning, berättar lektor Izabela Seger. Själv tror hon att sambedömning också kan vara ett verktyg för att stå emot betygspåtryckningar.
Tongivande politiska röster vill komma åt bristen med likvärdiga betyg med hjälp av de nationella proven. En pseudolösning, tycker didaktikprofessor Anders Jönsson. Grundproblemet är att lärare inte utbildas i bedömning.
Kriterierna för att bedöma elevernas kunskaper, formulerade som kunskapskrav, har alltmer kommit att betraktas som de kunskaper eleverna ska lära sig sig, skriver Ingrid Carlgren.
I forskningen diskuteras förekomsten av ”pseudo-formativ bedömning”, ett sätt att arbeta som påminner om formativ bedömning, men som inte är formativ bedömning ”på riktigt”. skriver Anders Jönsson.
Ju tydligare krav det är i kursplaner och betygskriterier desto mer sjunker kunskapsresultaten. Det är inte mer tydlighet skolan behöver utan en större tillit till lärarnas förmåga att bedöma kunskaper, skriver Ingrid Carlgren.
Kunskapskraven som Skolverket började använda 2011 är en ren skrivbordsprodukt som inte går att förankra i det komplexa vardagliga arbetet på skolan. Dels är det omöjligt att hinna med att bedöma elevernas kunskaper och dels är språket på tok för abstrakt för att eleverna ska förstå vad som krävs av dem.
Här kan du ta del av vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet SOU 2015:25 Likvärdigt, rättsäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning.