Tre lärare svarar.

Kunskapskraven blir en stress även för lärarna. Hur de än sliter kan de inte få alla godkända.

14 procent av eleverna i grundskolan har en svag teoretisk begåvning och en betydligt ökad risk att inte klara dagens kunskapskrav. Det hade elevhälsans yrkesgrupper kunnat tala om när läroplanen togs fram – men ingen frågade.

Något är väldigt fel med skolans kunskapskrav, skriver SvD på ledarplats,

Älvkarleby hamnar i botten av Uppsala läns kommunklassrum. Vi åkte dit och frågade: Varför?

Undervisningens betydelse glöms bort när elevernas läs- och skrivförmåga ska bedömas i årskurs 1. Dessutom missar eleverna en veckas ordinarie undervisning varje gång, skriver lektorerna Karin Jönsson och Jan Nilsson.

Grunden för bedömningen av elevernas kunskaper läggs redan på planeringsstadiet. Det konstaterar förstelärarna Susanne Rodin och Lena Eliasson på träningsskolan i Hässleholm.

Den växande arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder. "Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor", säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Den här rapporten redovisar resultaten från 2016 års ombedömning av nationella prov, den åttonde i ordningen sedan 2009. Syftet med ombedömningen är att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet och därmed befästa elevens rätt till en likvärdig betygssättning. (pdf)

Skolinspektionen har granskat rättningen av de nationella proven. I över hälften av fallen har den ombedömande läraren satt ett annat betyg än ordinarie lärare.

I de årskurser där betyg inte sätts ska lärare göra skriftliga individuella utvecklingsplaner, så kallade IUP. Detta görs en gång per år i anslutning till ett av elevens utvecklingssamtal. En IUP innehåller lärarens omdömen om elevens kunskapsutveckling och vilka insatser skolan behöver göra för att eleven ska nå så långt som möjligt.