Det är felaktigt att så kategoriskt skriva ner en pedagogisk metod som kräver omdöme och kunskap som endast erfarna, legitimerade lärare besitter, skriver läraren Gidon Avraham.

Lika glädjande som det är att höra fler tunga aktörer tala om bedömningssjukan för att försöka vända trenden, är det beklämmande att någon med Magnus Henreksons position och uppdrag så gravt missförstått en av problemets viktigaste lösningar, skriver debattören.

”I svenska skolan står bedömningen i förgrunden. Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde dagen skapade han bedömningen”, skriver Maria Wiman efter att ha läst Ämneslärerens granskning om bedömningshetsen.

Nya nationella slutprov kan minska bedömningsstressen och befria lärare från ”plugga inför provet”-oket, enligt betygsutredningen. Naivt, menar läraren Fredrik Sandström. "Tillmäts proven större betydelse kommer lärare att få stå till svars för resultaten i ännu högre grad", säger han.

Betygskriterierna har styrt undervisningen och skapat en bedömningsjakt som måste upphöra, menar läroplansutredaren Thomas Persson. "Det här går emot själva idén med skolan. Eleverna ska lära för livet, inte för ett betyg", säger han.

Provhetsen i skolorna ska minska i och med de nya slutproven, enligt betygsutredningen. Men det är osannolikt, skriver Hampus Jarnlo, editionschef och redaktör för Ämnesläraren och Grundskolläraren.

Den har förkastats och avfärdats som en fluga. Nu vill läraren Malin Larsson återupprätta den formativa bedömningens skamfilade rykte. "Ska eleverna utvecklas måste vi ge återkoppling som pushar dem framåt", säger hon.

Formativa bedömningar har vantolkats och driver på en bedömningshets som äter upp lärares arbetstid och skapar kroniskt stressade elever, enligt betygsutredningen. "Som elev blir du förkrympt. Du vågar inte och spänner inte bågen", säger utredaren Magnus Henrekson.

Sönderstressade elever, stympad undervisning och en skola där betygsstatistik väger tyngre än kunskap. I Ämneslärarens granskning varnar flera lärare och experter för att skolan drabbats av bedömningshysteri. "Jag har inget utrymme att fokusera på kunskap och lärande längre. Jag planerar bara för bedömningar. Det tar glädjen ur allt", säger läraren Natalia Friberg.

Lärare förväntas hosta upp omprov efter omprov. Helst ska de bedömas med ”snällglasögon” på, menar gymnasieläraren Kristina Bertilsson. – I jakten på fin betygsstatistik slänger man kunskap åt sidan och lärarna under bussen.

Vi bedöms ständigt. Poäng, kommentarer, betyg, omprov. Vi lär oss tidigt att vi är värda något när vi levererar. Att ett F betyder ”du är inte tillräcklig” medan ett A betyder ”du är duktig”, skriver högstadieeleven Elicia Rudberg Övereng.

Skolledare, skolpolitiker, lärare, elever och alla berörda måste ta betygsutredningens resultat på allvar och analysera de problem som kan uppstå på rätt sätt. "Vi ska inte stå där om tio år och behöva börja om med allting från början igen", säger Jonatan Lamy, Sveriges Elevkårer.