Jag lämnar jobbet sent på eftermiddagen. Dödstrött efter kulmen på två veckors ojämn kamp med och mot otympliga skolbyråkratiska formuleringar, avsedda att uttrycka information om vad mina elever egentligen lärt sig, något som på stålblank skolkanslisvenska kallas kunskapsutveckling, skriver Björn Kindenberg, SO-lärare år 6—7, Hässelbygårdsskolan, Stockholm.

Att som lärare få en handbok i vilka ord jag ska använda i skriftliga omdömen – det känns inte bra. Då visar man ingen tillit till professionen. Det säger Åsa Dahlberg, svensklärare i Bjurholm utanför Umeå, och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen vill rensa i lärarnas arbetsbörda. Därför slopas de skriftliga omdömena i årskurs sex till nio. Även i lägre årskurser minskar dokumentationskraven.

- Jag tycker det är tråkigt att man förminskar lärares professionella ansvar genom att kalla det byråkrati. Så kommenterar Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson Jan Björklunds utspel om IUP och skriftliga omdömen.

Skolverket och Skolinspektionen har flera gånger och under en längre period visat att betygssättningen inte sker likvärdigt. Föreliggande tillsyn av bedömning och betygssättning bekräftar på flera punkter en rad slutsatser som dragits i såväl Skolverkets rapporter som i Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. (pdf)

På Korsavadsskolan i Simrishamn sätter eleverna betyg på varandras arbeten. Kamratbedömning är ett lärorikt arbetssätt, tycker både elever och lärare.

Lärare måste få fokusera på undervisningsuppdraget. Underlätta deras administration och ta bort skriftliga omdömen i grundskolans årskurser 6-9, skriver Bo Jansson, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, i en debattartikel.

Springa snabbast, få flest rätt på provet, rita snyggast på bildlektionen. I skolan handlar mycket om att jämföra sig med sina klasskompisar.

Antalet för- och grundskoleelever i Linköping ökar inom en femårsperiod med flera tusen. Då räcker inte nuvarande skolor till.

Elever ska genom strukturerad undervisning ges förutsättningar att nå kunskapskraven. För att stödja lärare har Skolverket utarbetat allmänna råd om hur strukturerad undervisning ska hanteras.

Bristande uppföljning är en av orsakerna till att Melleruds elever inte har uppnått en tillräcklig måluppfyllelse. Nu har nya prestationsmål för 2013 antagits och där är uppföljningen ett avgörande inslag.

Skolinspektionen konstaterar att lågstadielärarna är osäkra på hur de ska bedöma elevernas kunskaper och har svårt att förstå skolans nya kursplaner. Orsaken är brist på fortbildning, anser Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner.