Att införa nya nationella slutprov utan muntliga delprov vore förödande för språkundervisningen – och för lärarna, menar Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund. "Vi tappar vårt viktigaste bedömningsankare".
Skolverket har presenterat ett reviderat kartläggningsmaterial för förskoleklass och bedömningsstöd i årskurs 1. Forskare som kritiserade det förra materialet är mer positiva nu, men en del kritik kvarstår. "Tolkningsutrymmet är fortfarande för stort när man testar läsförståelse", säger Nils Kirsten.
Utvecklingen av kartläggningsmaterial för förskoleklass och bedömningsstöd i årskurs 1 är i gång. Fokus ligger tydligare på taluppfattning och läsningens grunder, för att ge elever rätt stöd i rätt tid. Revideringen blir klar sommaren 2026 men redan nu kan du vara med och prova de nya materialen i en pilotomgång.
Läs Skolportens intervju med Erik Winerö, gymnasielärare och doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Rektor i fokus.
Det är felaktigt att så kategoriskt skriva ner en pedagogisk metod som kräver omdöme och kunskap som endast erfarna, legitimerade lärare besitter, skriver läraren Gidon Avraham.
Lika glädjande som det är att höra fler tunga aktörer tala om bedömningssjukan för att försöka vända trenden, är det beklämmande att någon med Magnus Henreksons position och uppdrag så gravt missförstått en av problemets viktigaste lösningar, skriver debattören.
”I svenska skolan står bedömningen i förgrunden. Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde dagen skapade han bedömningen”, skriver Maria Wiman efter att ha läst Ämneslärerens granskning om bedömningshetsen.
Nya nationella slutprov kan minska bedömningsstressen och befria lärare från ”plugga inför provet”-oket, enligt betygsutredningen. Naivt, menar läraren Fredrik Sandström. "Tillmäts proven större betydelse kommer lärare att få stå till svars för resultaten i ännu högre grad", säger han.