Betygskriterierna har styrt undervisningen och skapat en bedömningsjakt som måste upphöra, menar läroplansutredaren Thomas Persson. "Det här går emot själva idén med skolan. Eleverna ska lära för livet, inte för ett betyg", säger han.

Provhetsen i skolorna ska minska i och med de nya slutproven, enligt betygsutredningen. Men det är osannolikt, skriver Hampus Jarnlo, editionschef och redaktör för Ämnesläraren och Grundskolläraren.

Den har förkastats och avfärdats som en fluga. Nu vill läraren Malin Larsson återupprätta den formativa bedömningens skamfilade rykte. "Ska eleverna utvecklas måste vi ge återkoppling som pushar dem framåt", säger hon.

Formativa bedömningar har vantolkats och driver på en bedömningshets som äter upp lärares arbetstid och skapar kroniskt stressade elever, enligt betygsutredningen. "Som elev blir du förkrympt. Du vågar inte och spänner inte bågen", säger utredaren Magnus Henrekson.

Sönderstressade elever, stympad undervisning och en skola där betygsstatistik väger tyngre än kunskap. I Ämneslärarens granskning varnar flera lärare och experter för att skolan drabbats av bedömningshysteri. "Jag har inget utrymme att fokusera på kunskap och lärande längre. Jag planerar bara för bedömningar. Det tar glädjen ur allt", säger läraren Natalia Friberg.

Lärare förväntas hosta upp omprov efter omprov. Helst ska de bedömas med ”snällglasögon” på, menar gymnasieläraren Kristina Bertilsson. – I jakten på fin betygsstatistik slänger man kunskap åt sidan och lärarna under bussen.

Vi bedöms ständigt. Poäng, kommentarer, betyg, omprov. Vi lär oss tidigt att vi är värda något när vi levererar. Att ett F betyder ”du är inte tillräcklig” medan ett A betyder ”du är duktig”, skriver högstadieeleven Elicia Rudberg Övereng.

Skolledare, skolpolitiker, lärare, elever och alla berörda måste ta betygsutredningens resultat på allvar och analysera de problem som kan uppstå på rätt sätt. "Vi ska inte stå där om tio år och behöva börja om med allting från början igen", säger Jonatan Lamy, Sveriges Elevkårer.

I över tio år har Izabela Seger, skol­utvecklare i Järfälla kommun, arbetat och forskat om sambedömning. "Det är så viktigt för att öka likvärdigheten och rättvisan i bedömningen", säger hon.

Repliker och skratt ekar över idrottshallen i Viksjöskolan i Järfälla, utanför Stockholm, när skolans idrottslärare strålar samman i sin naturliga arbetsmiljö. Här arbetar skolledare och lärare systematiskt med sambedömning.

Per Måhl ställer en fråga i sin debattartikel i Göteborgs-Posten: Vad tycker näringslivet om det nyligen föreslagna betygssystemet? Frågan är ställd utifrån behovet av att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Svaret är att vi delar en del av hans farhågor – och samtidigt ser viktiga möjligheter, skriver Gustav Blix och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Öva upp bedömarkompetensen och ta ett helhetsgrepp om elevhälsan är två saker som rektorn kan göra för att minska elevernas psykiska ohälsa. Det menar Pia Skott, en av dem som ligger bakom Skol­verkets nya kunskapsöversikt om hållbar bedömning.