Både betygs- och läroplansutredningen missar den formativa bedömningen. Det skriver för detta lärarutbildaren Birgitta Fröjdendahl.

Med alternativa och informella examinationsformer riskerar eleverna att lära sig mindre. Det menar Håkan Sjöberg som är ämneslärare på Nordhemsskolan i Göteborg och universitetsadjunkt i didaktik vid Göteborgs universitet.

Lär sig eleverna mer om vi slopar F-betyget? Är läskrisen ett hot mot demokratin? Hur vänder vi Pisa-tappet? Almega Utbildning tar sig an bildningsuppdraget i svensk skola i ett seminarium om den högaktuella betygsutredningen och fallande kunskapsresultat i Pisa (webb-tv).

Lærere har en tendens til å være strengere mot elever med samme kjønn som dem selv, og man gir litt høyere karakter når eleven har et utenlandsk jentenavn. Men det er svært små forskjeller. 

När det centrala innehållet sväller blir tiden så knapp i flera ämnen att skoldagarna präglas allt mer av bedömningshets. "Elevernas fokus är på att klara varje uppgift, inte så mycket på lärandet", säger Magdalena Gyllenlood, lärare i svenska och engelska.

Svensk skola får tveksam guldmedalj för störst andel underkända elever i hela Europa. "Vi är Europamästare i antalet underkända", säger Jörgen Tholin, docent och tidigare betygsutredare.

Jag berättar alltid för mina elever om denna aspekt. Att det finns en liten, liten chans att jag rättar snällare när en elev nyligen har hjälpt mig att plocka undan en konbana, skriver idrottsläraren Alexander Skytte.

Vi uppnår inte nödvändigtvis ett mer likvärdigt betygssystem bara genom att justera själva systemet – lärarna måste också vara skickliga på att sätta betyg. "Det har varit för lite fokus på hantverket kring betygsättning", menar forskaren Anders Jönsson.

Ett tips till Skolverket är att ge uppdraget till en annan forskargrupp än den som utvecklat nuvarande bedömningsstöd. Detta för att minimera ytterligare misslyckanden och säkerställa att det verkligen görs om i grunden, skriver specialläraren Inger Fridolfsson.

Inger Fridolfsson skriver i sin debattartikel att lärarnas synpunkter inte har någon betydelse i sammanhanget. Här håller Skolverket dock inte med, skriver Anna Westerholm på Skolverket.

Flera av Skolinspektionens granskningar indikerar att bestämmelsen om att särskilt beakta de nationella proven i betygssättningen inte fått förväntat genomslag på skolorna. Nedan redovisas en sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna från granskningar av skolors arbete med bedömningar och betyg under åren 2021 till 2024. (pdf)