Skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs ett håller inte måttet. Det fångar inte upp svaga elever och tar för mycket tid för lärarna, anser Inger Fridolfsson, speciallärare med lång erfarenhet av barns läs- och skrivinlärning.

Vi underkänner vår egen undervisning när den saknar betydelse och värde i bedömningen. Om den uppfattningen får råda undrar jag varför elever över huvud taget ska gå i skolan, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Vi delar inte läraren Karin Herlitz bild av att bedömningen av nationella prov i svenska behöver fastna i ”detaljer”. Vår bedömningsmodell täcker breda delar av en text, skriver Saga Bendegard och Anne Palmér som utformar proven.

Att debattörerna Ann Heberlein och Anna-Karin Wyndhamn inte är språkforskare blir pinsamt uppenbart i deras senaste debattartikel i Expressen. Här har vi att göra med personer som inte ens känner till begreppsapparaten, skriver flera språkforskare.

Mirakelkuren för att få upp elevernas studieresultat: Eleverna bedöms inte på svenska, utan på sina respektive modersmål.Fröslundaskolan sviker sitt kärnuppdrag, att ge samtliga elever tillräckliga kunskaper för att hantera sitt liv som medborgare i Sverige, skriver Ann Heberlein och Anna-Karin Wyndhamn.

Skolverkets fragmentariska syn på kunskap och bedömning riskerar att landa i en väldigt fragmentarisk undervisning. Det skriver läraren Karin Herlitz.

Fröslundaskolans förbättrade resultat beskrivs som en framgångssaga. En av insatserna som lett hit är att man börjat använda språkhandledarna i större omfattning.

De senaste åren har eleverna på Fröslundaskolan i Eskilstuna förbättrat sina resultat markant. En av framgångsfaktorerna är att fler elever nu bedöms på sitt modersmål i NO, SO och matematik.

Ett gift har trängt djupt in i lärarens hjärta, grumlat den kritiska tankeförmågan och försvagat självförtroendet. De lärare som har protesterat mot den absurda bedömningspraktiken har fått betala ett högt pris, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Regjeringen setter nå ned et offentlig utvalg som skal gjennomgå all vurdering i skolen. Det er på høy tid, sier statssekretær Halvard Hølleland (Ap).

Hon är en besvärlig typ, en som ”ser problem när andra ser möjligheter”. Med sin nya bok vill läraren Filippa Mannerheim starta debatt om den svenska skolan, en skola där läraren ska vara kunskapsförmedlare och där läroboken är undervisningens nav.

Ständiga utvärderingar och högvis med betygsadministration samtidigt som elevers stress ökar. Lärarnas Riksförbund kräver ett slut på bedömningshetsen och att fokus sätts på lärandet.