När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur? "Det räcker inte att fika ihop, man måste även utveckla gemensamma studiestrategier", säger specialpedagogen Tina Trollefur.

Matematikläraren Nicklas Mörk har kallat det nuvarande betygssystemet orättvist för eleverna och ett arbetsmiljöproblem för lärarna. Han har flera förhoppningar med nästa system.

Fler elever som blir behöriga till gymnasiet. Mer likvärdiga och rättvisa betyg. Mindre tryck på lärarna. Det ska det nya betygssystemet leda till.

Återkommande tester och tidiga insatser ska göra att fler klarar skolan. "Alla förändringar som gör att fler elever lyckas är positiva, säger Mona Holmqvist, professor i utbildnings­vetenskap.

Det här skett flera förskjutningar kring regeringsuppdraget om nyanlända elevers gymnasiebehörighet som försvårar för skolledare att arbeta för förändring. Trots riktade insatser hos skolhuvudmän saknas en tydlig redovisning – och tydliga mål, skriver skolledaren Thony Kankare.

I helgen går ansökningstiden till gymnasiet ut och många nior känner stress när de ska välja, det säger Jenny Lisiderius, studie- och yrkesvägledare i Norrköpings kommun. För de ungefär 15 procent som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram finns de mer individuellt anpassade introduktionsprogrammen.

Läsåret 24/25 lämnade en femtedel av niorna i Helsingborg grundskolan utan tillräckliga betyg för att få studera vidare på gymnasiet. På Gantoftaskolan har man lyckats vända på resultaten, bland annat med hjälp av socialpedagogen Stefan Karlsson.

Idag får många som har misslyckats i skolan gå om i gymnasiet eller med hjälp av vuxenstudier. Men det är bättre att ge chans till mer tid redan för yngre barn, skriver betygsexperten Per Måhl i en slutreplik.

Trots att färre elever klarar målen i nionde klass och därför inte kommer in på gymnasiet, är det ovanligt att elever går om en årskurs i skolan. I Arvika ligger det ett politiskt förslag om att ändra på det.

Betygsexperten Per Måhl stödjer Arvikas borgerliga allians förslag; om att fler elever borde gå om en årskurs i grundskolan. På nio år har antalet elever i landet som går om nian minskat med nästa hälften.

Bara på två skolor i Jämtlands län gick alla nior i våras ut med gymnasiebehörighet. På Kälarne skola i Bräcke kommun och på Sonfjällsskolan i Härjedalen.

Drygt 30 procent av eleverna i områden med stora socioekonomiska utmaningar halkar efter i skolan och blir inte behöriga till gymnasiet, visar en ny rapport. Hur ska eleverna i utsatta områden stärkas? Hör Patrik Reslow, SD, och Anders Ygeman, (S).