Finländska elever presterar allt sämre. Nu föreslår en arbetsgrupp att läroplanens mål ändras så att alla elever klarar grundskolan.

Förra året gick runt 30 procent av niorna i Strömsunds kommun ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. På Grevåkerskolan i Hammerdal kommer det inte se bättre ut i år, berättar rektorn Linnéa Melin. Men det finns en plan för att försöka vända trenden.

Skolans resultat är en het fråga inför valet i Haparanda, där 35 procent av eleverna gick ut nian utan gymnasiebehörighet förra året. Kommunalrådet Janne Lindh (C) menar att tidiga insatser är nyckeln, medan oppositionen vill satsa på att locka ämnesbehöriga lärare. Förstagångsväljare beskriver hur bristen på resurser påverkar elever med behov av stöd.

Friskolan Piggelinen i Karlskrona hade lägst andel elever som var behöriga till gymnasiet, i slutet av förra läsåret. Då saknade 40 procent behörighet till gymnasiet inför hösten.

Andelen niondeklassare som går ut med gymnasiebehörighet i Strömsunds kommun har legat under rikssnittet i flera år. Skolchef Tomas Sjövall tror att det bland annat bror på en låg andel behöriga lärare. Idag är endast 50 % av lärarna behöriga och kommunen har svårt att rekrytera fler.

Nu ökar betygen och staden går mot att ha rekordmånga gymnasiebehöriga nior. Nästa mandatperiod vill Socialdemokraterna fortsätta det arbete som påbörjats för att ännu fler elever ska klara skolan. Därför går Socialdemokraterna till val på att minska klasserna och vill som ett första steg införa ett riktmärke om högst 25 elever i varje klass i kommunala lågstadieskolor…

 Tio år efter de omfattande statliga insatserna kring nyanlända elevers lärande borde svaret vara enkelt: Har fler elever nått gymnasiebehörighet? Det är det inte, visar dialogen med Skolverket, skriver skolledaren Thony Kankare.

När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur? "Det räcker inte att fika ihop, man måste även utveckla gemensamma studiestrategier", säger specialpedagogen Tina Trollefur.

Matematikläraren Nicklas Mörk har kallat det nuvarande betygssystemet orättvist för eleverna och ett arbetsmiljöproblem för lärarna. Han har flera förhoppningar med nästa system.

Fler elever som blir behöriga till gymnasiet. Mer likvärdiga och rättvisa betyg. Mindre tryck på lärarna. Det ska det nya betygssystemet leda till.

Återkommande tester och tidiga insatser ska göra att fler klarar skolan. "Alla förändringar som gör att fler elever lyckas är positiva, säger Mona Holmqvist, professor i utbildnings­vetenskap.