Bakom den grå statistiken om gymnasiebehörighet som VF publicerade igår, gömmer sig en ännu mörkare verklighet. I alla fall för killarna. Det skriver Susanne Sjöstedt på ledarplats.

Den svenska skolan inte längre är en skola för alla. Det finns alltför stora skillnader mellan skolorna och de förmår inte att kompensera för elevers skilda förutsättningar. Elevernas socioekonomiska bakgrund har blivit allt viktigare för resultaten, skriver Emma Wange på ledarplats.

Förra året gick 17 900 elever ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Samtidigt råder stora skillnader mellan olika bostadsorter – och skolor. – Den svenska skolan ger inte elever likvärdiga förutsättningar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

I Haparanda har 1 av 20 högstadieelever en frånvaro på 50 procent och nästan hälften av alla elever klarar inte skolmålen. Det placerar Haparanda sist i statistiken i hela Sverige vad gäller gymnasiebehörighet. Barn- och ungdomsförvaltningen ska nu vägleda kommunpolitikerna för att vända de dystra skolresultaten.

Skillnaden mellan killars och tjejers slutbetyg krympte förra läsåret. Avståndet har under jämförbar tid inte varit så litet som våren 2023, visar Skolverkets statistik.

I den här promemorian redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade åk 9 våren 2023. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i princip oförändrad. Det visar Skolverkets nya statistik.

Drygt fyra av fem elever lämnade de kommunala grundskolorna i Järva med behörighet att söka in till något nationellt gymnasieprogram. Det är en liten ökning jämfört med året innan, visar utbildningsförvaltningen i Stockholms preliminära siffror.

Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.