Idag lägger skolminister Lina Axelsson Kihlblom fram ett lagförslag på att högskolebehörighet ska ingå i alla gymnasieutbildningar. Initiativet har drivits på av Byggföretagen tillsammans med fack, arbetsgivarorganisationer och elever sedan 2018.

En ny studie från Ungdomsbarometern, på uppdrag av Trä- och Möbelföretagen (TMF), visar att nästan varannan ungdom upplever press från föräldrar att läsa ett högskoleförberedande program. Samtidigt tror hälften av ungdomarna att många unga skulle må bättre om de gick en praktisk utbildning.

Regeringen vill satsa en kvarts miljard på mer lovskola för elever som riskerar att gå ut nian utan behörighet till gymnasiet. Pengarna ska också gå till att elever i årskurs 4-9 får två timmar extra studietid i veckan.

Två timmars lärarlett läxstöd i veckan och utökad lovskola. Det är regeringens förslag för bättre skolresultat. "Mer undervisningstid är ingen garant för ökad kunskapsutveckling, det är att ge lärarna och eleverna rätt förutsättningar som är avgörande", säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Regeringen vill utöka lovskolan och även studietiden. Nya reformer presenterades av skolministern under en fredagens presskonferens. "Vi vet att svensk skola kan ännu bättre", säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Lagrådsremissen innehåller förslag om mer undervisningstid för elever som behöver det. Förslagen syftar till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och få fler elever att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program. (pdf)

En jämlik skola där eleverna ges mer tid för lärande skapar förutsättningar för fler elever att lära sig mer. I en lagrådsremiss lämnar nu regeringen förslag för en utökad lovskola och att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas minst två timmar extra studietid per vecka.

Nu ska ett nytt samarbete hjälpa 400 elever att få gymnasiebehörighet. Programmet riktar sig till skolor som ligger under det nationella snittet resultatmässigt och är ett samarbete mellan Göteborgs stad och stiftelsen Läxhjälpen.

Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet. Men våren 2021 gick samtliga nior ut med godkända betyg på Cederbergskolan i Föllinge i Jämtland. Förändringen kom när Thomas Hallberg klev in på rektorsexpeditionen våren 2017. Och med hjälp av Skolverket i projektet Samverkan för bästa skola.

När lektorn Tuula Maunula började på Rinkebyskolan grät hon efter lektionerna. Då gick knappt hälften av eleverna ut nian med gymnasiebehörighet. Två år senare har resultaten i Järvas skolor förbättrats rejält. Hur gick det till?

Ett F som innebär att eleven går miste om gymnasieexamen och behörighet till vidare studier sätter sig som ett brännmärke i skinnet, både på elev och lärare. Hårdare hud än så har vi inte, skriver Charlotta Hemlin.

I den här rapporten har Skolinspektionen granskat hur olika gymnasieskolor gör det möjligt för elever på yrkesprogram att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildning. (pdf)