Här kan du se hur det ser ut på skolan i ditt område. Graferna visar hur många procent av niorna som på vardera skola gått ut nian med betyg nog att komma in på gymnasiet. Detta är de skolor i Sverige som ligger i våra särskilt utsatta områden.

För de eleverna som bor i Sveriges särskilt utsatta områden är chanserna lägre att komma in på gymnasiet än för rikssnittet. Det visar en granskning som SVT Nyheter Väst i Angered har gjort. I storstäderna ser det sämst ut – men i Göteborg verkar trenden ha vänt.

Fler elever går idag ur nian med behörighet till gymnasiet på Lövgärdesskolan i Göteborg. Rektor Marika Andersson ser det som ett stort samhällsmisslyckande att eleverna i särskilt utsatta områden halkar efter.

Långtidsutredningen föreslår att behörighetskraven till yrkesprogrammen tas bort. Då skulle fler få möjlighet att klara gymnasiet, är tanken.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) ser allvarligt på den bristande likvärdigheten och resultatskillnaderna inom skolan. Hon pekar ut bostadssegregationen och skolvalsregler som viktiga orsaker. "Vi har lagt väldigt stora resurser på att kompensera för den bristande likvärdigheten", säger hon.

I snitt går var tredje elev ut nian utan gymnasiebehörighet och i många skolor inte ens varannan. Hör Björn Öckert, skolforskare IFAU, Marika Andersson, rektor Lövgärdesskolan och Nour, elev på Fryshuset Grundskola i Husby i Stockholm (webb-radio).

30 språk och 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund. I våras gick två av tre elever ut nian utan gymnasiebehörighet. Välkommen till Värner Rydénskolan i Rosengård.

Det går att öka gymnasiebehörigheten i utanförskapsområden. Men det krävs stora insatser. Det vet Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö. "Det är som att vända en oceanångare. Men den politiska viljan saknas", säger han.

MP och S tillåter att över 20 skolor i Sverige får fortsätta att finnas kvar, trots att inte ens hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. "Fler elever borde ges möjlighet att bryta segregationens fotboja genom ett aktivt skolval", skriver Kristina Axén Olin (M).

Det finns till och med skolor i utsatta stadsdelar där 7 av 10 elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. Detta måste klassas som svenskt rekord i skolmisslyckande, skriver Heike Erkers, SSR, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år på nationella program har ökat något jämfört med förra läsåret, enligt Skolverkets statistik. I Sörmland är andelen något mindre än i riket som helhet.

Att neka en stor grupp elever som har det svårt i skolan möjligheten att skaffa sig yrkeskunskaper i gymnasiet är motsatsen till att värna om dessa elevers livschanser. Det skriver författarna till Långtidsutredningen i en replik.