30 språk och 90 procent av eleverna har utländsk bakgrund. I våras gick två av tre elever ut nian utan gymnasiebehörighet. Välkommen till Värner Rydénskolan i Rosengård.

Det går att öka gymnasiebehörigheten i utanförskapsområden. Men det krävs stora insatser. Det vet Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö. "Det är som att vända en oceanångare. Men den politiska viljan saknas", säger han.

MP och S tillåter att över 20 skolor i Sverige får fortsätta att finnas kvar, trots att inte ens hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. "Fler elever borde ges möjlighet att bryta segregationens fotboja genom ett aktivt skolval", skriver Kristina Axén Olin (M).

Det finns till och med skolor i utsatta stadsdelar där 7 av 10 elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. Detta måste klassas som svenskt rekord i skolmisslyckande, skriver Heike Erkers, SSR, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år på nationella program har ökat något jämfört med förra läsåret, enligt Skolverkets statistik. I Sörmland är andelen något mindre än i riket som helhet.

Att neka en stor grupp elever som har det svårt i skolan möjligheten att skaffa sig yrkeskunskaper i gymnasiet är motsatsen till att värna om dessa elevers livschanser. Det skriver författarna till Långtidsutredningen i en replik.

Glappet mellan hög- och lågpresterande elever ökar, men Malmaskolan i Kolsva är ett exempel på en skola där nästan alla elever klarar full behörighet.

Långtidsutredningens förslag att avskaffa behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram kommer att förvärra de problem som redan finns. Det skriver betygsexperten Per Måhl.

Barn till missbrukare är en stor grupp som varje år går ur skolan med lägre betyg än genomsnittet och med lägre gymnasiebehörighet. Det här gruppen missas helt i de politiska satsningarna på en mer jämlik och likvärdig skola. Det skriver Elin Hågeby Caicedo, Maskrosbarn och Helen Klaesson, Skolkurage.

De elever som har det jobbigt hemma har mer svårt att klara av skolan. Lärarna har svårt att upptäcka eleverna, och därmed missar de den extrahjälp de behöver. Helen Klaesson, projektledare Maskrosbarn, berättar om en ny undersökning som visar på klyftorna i den svenska skolan.

Flera av Stockholms skolor som ökade sina resultat förra året backar i år. Det visar Skolverkets statistik över gymnasiebehörighet.

Fokus på språkförståelse, fler anställda kuratorer och anpassad undervisning när eleven ser ut att inte klara målen. Det är några av de åtgärder som varit avgörande för Hagsätraskolan, där elevernas resultat förbättrats avsevärt. Även statliga bidrag har underlättat.