Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att det ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.

Regeringen har lämnat en lagrådsremiss med två förslag för ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. (pdf)

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen.

Även yrkeselever ska nu få behörighet till högskolan. Med förändringen hoppas regeringen locka fler unga till bristyrken. "Vi behöver se till att fler ungdomar väljer ett yrkesprogram", säger Stefan Löfven.

Regeringen föreslår att alla yrkesprogram i gymnasiet måste innehålla kurser som ger högskolebehörighet från hösten 2019. Eleverna ska dock kunna välja bort de kurserna.

Yrkesprogrammen ska ge grundläggande behörighet till högre utbildning. Målet är att fler elever ska välja gymnasiets yrkesutbildningar och att öka Sveriges konkurrenskraft. Lagrådsremissen beslutades av regeringen torsdagen den 15 februari.

Oppositionen ställer sig kritisk till regeringens förslag om gymnasiets yrkesprogram. Lärarnas riksförbund är positiva men vill se att förslaget kompletteras.

Regeringen föreslår att alla yrkesprogram i gymnasiet måste innehålla kurser som ger högskolebehörighet från hösten 2019. Eleverna ska dock kunna välja bort de kurserna.

På ett år blev sex av sju elever på byggintroduktionsprogrammet i Lerum behöriga till det nationella byggprogrammet. En del av framgångsreceptet har varit att undervisa nyanlända elever och svenskfödda elever utan gymnasiebehörighet i samma klass.

God samverkan mellan läraren och studie­hand­ledaren krävs för att eleverna ska lyckas. Det betonar försteläraren Camilla Jönsson.

Språkintroduktion ska inte vara det enda introduktions­programmet för nyanlända, tycker statliga utredaren Ebba Östlin. "Många kan klara ett annat program om de får studiehandledning", säger hon.

Bara var femte elev som börjar på ett introduktions­program tar examen från ett nationellt gymnasie­program inom fem år. Ytterligare 8 procent får studiebevis. Framgångarna för gymnasiets ”nya” modell har uteblivit.